Dag 14 - det röda

Idag har varit en märklig dag. Jag är fylld av en längtan att få känna tillåtelse. Tillåtelse att känna hopp.

Vi har sett en gripande film och jag grät mig igenom en stor del av den. Hämnden - av Susanne Bier.

Vi åt fetaost, oliver, sallad och specialolivolja från kalamataoliver. Till det ett riktigt smakrikt cabernet sauvignon.

Min mens gör inte ont längre. Jag vet inte varför. Men det röda känns knappt. Det bara finns där som en otäck påminnelse om att det är dags att gå vidare igen. Acceptera denna gångs misslyckande.

Det går inte att styra livet. Inte att kräva livet att det ska ge oss det vi absolut fått för oss att vilja ha. Det går att släppa taget en stund. Blunda och kyssas och älska. Krama sin lilla Tussepojkes hand i drömmen och älska honom till månen fram och tillbaka.

28 kommentarer:

  1. Jag vet inte vad jag ska skriva. Det finns inga ord som kan beskriva hur ledsen jag är för er skull.

    Jag skulle bara vilja krama om dig en lång stund.

    Tänker på dig jättemycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack kära A, jag blir rörd av dina tankar! De betyder så mycket!!

      Allas tankar betyder så mycket!! Kram!

      Radera
  2. Åh så vackert skrivet och så fruktansvärt rörande! Jag ser er fina lille Tusse och hans fot och hand (som jag sett i tidigare inlägg) tydligt framför mig.. Mina ögon tåras, min strupe snörps ihop och hjärtat värker en stund för er - människor som jag aldrig träffat eller känner men som jag känner så mycket för!

    Styrkekram
    Mia (trogen bloggföljare)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, vilket rörande kommentar! Ja, Tusses fot och hand har varit med här på bloggen flera gånger! Fint att du läser min blogg - jag hoppas du ska få läsa den tills den får ett lyckligt slut! <3

      Radera
  3. Hej. Tänker på dig också. Har följt din blogg en längre tid nu och det finns inga ord. Tårar o ont i hjärtat när jag läser.
    <3

    SvaraRadera
  4. Åh, så sorgligt....

    Fina Tusse och fina guldblomma vid hans grav.

    /Sandra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, där är Tusse och Guldblomman! Visst lyser den så vackert?

      Radera
  5. Sitter här med tårar i ögonen. Livet är så förbaskat orättvist ibland. Jag blir lite knäpp och undrar varför jag får sitta här med min fina son medan andra barn inte fick chansen. Tex Tusse. Jag är så himla tacksam över det jag har, tro mig! Livet... Jobbigt att tänka på nu kanske, men det får väl bli fler försök snart?
    Tänker på er och lilla lilla Tusse!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag undrar så ofta hur han skulle sett ut nu, vår kära son. Han skulle snart vara 1 1/2 år! Evelina, livet är orättvist men jag är glad att det finns så många fina levande barn som har fina mammor och pappor!! Tack för din kommentar! Kram

      Radera
  6. Ledsen att det inte gick =( Ja, jag har testat dom medicinerna och nu är jag igång med dom igen, 10 mg prednisolon (vad åt du? Har en hemortsläkare från falun) sen lutinus progestron 2 ggr dag och fragmin nu istället för trombyl.

    Kram och ledsen för att Tusse inte finns hos er

    SvaraRadera
    Svar
    1. Studier och kliniker i andra länder hävdar att 15 mg minst bör man ta av prednisolon för att det ska ha någon effekt överhuvudtaget. Så jag trappade upp från 5 mg i början av sprutbehandlingen upp till 20 mg vid ET och sen tog jag 15 mg efter ET. Jag tar både Trombyl och fragmin, finns jättebra förklaring till varför det är bra, de kompletterar varandra jättebra! (skriv till min e-post adress om du vill ha argument för det). Jag tar lutinus x 3 varje dag. Så sammanlagt tar efter ET varje dag:
      Progynon (östrogen) 2 mg x 2.
      Lutinus (progesteron) x 3
      Fragmin
      Trombyl 75 mg x 1
      Prednisolon 15 mg x 1.

      Heja dig Sussi!! Kör på!

      Det ska gå!

      Kram!

      Radera
  7. Jag är så ledsen för er skull. STORA KRAMAR!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack - jag sänder kramar tillbaka! Glad du finns här och läser min blogg!

      Radera
  8. Så det blev så ändå... så ledsen! Jag vet hur det känns, den där meningslösa känslan. Man balanserar på en skör tråd, på ena sidan lycka och ljus, på andra sidan dunkel och mörker. Ta hand om varandra. Skickar stor kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. J, det har ändå varit en bra dag idag. Det vänder ofta så fort jag förstått att det inte gått. Då tar jag nya tag ganska fort!! Det ska gå! Nu är det din tur!! Kram

      Radera
  9. Så jag önskar att livet gav dig tillåtelse att känna just hopp. För hopplösheten är så... sörjig på ren västgötska. Men ibland kanske man bara får tillåtelsen att just nu och här känna precis det man känner. Jag hoppas att det snart är hopp. Hopp om syskon, om ljusare liv eller bara en enda dag utan smärtan. Bara lite hopp att vila i en stund.

    Så jag önskat att försöket gått annorlunda och guldblomman blivit mer än ett glittrande kronblad i vinden vid Tusses grav.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är så fantastisk på att formulera dig FC!! TACK för din omtanke!! TACK. Har pumpan kommit ut? :-) Kram!!

      Radera
  10. Hej! Ja, jag har också läst att 15 mg pred ska det vara, men min läkare säger nej. 10 mg är högsta.. Det är om jag skulle mixtra själv hemma då olydigt... kanske.. men vet inte om jag vågar sånt.
    Samma säger doktorn om fragmin och trombyl, att fragmin räcker. Tar lutinus 2 gånger om dagen. Har börjat småblöda som alltid vid mina missfall så får se om det fortsätter sig och skiter sig igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kära Sussi!! Jag skulle inte tveka en sekund att höja dosen själv. Vad har din läkare för argument att du inte ska äta högre dos av prednisolon? Det är inget farligt att ta högre dos av lutinus. Har du testat plus menar du denna gång men börjat blöda nu? Kram

      Radera
    2. Vad jag menar är att det är inget farligt att varken äta 15 mg prednisolon eller ta tre lutinus istället för två.

      Radera
  11. Hej Anne, vi har inte pratat med varandra förut, men jag har följt dig på bloggen. Vill bara rekommendera att lyssna på Klara Zimmergrens Sommarprogram i P1, apropå att inte kunna få barn. Jag har just lyssnat på det och hon har gått igenom samma längtan och försök som du har. Ett fantastiskt bra program.
    Varma kramar
    Birgit Hagström

    SvaraRadera
  12. Ja precis, har testat pluss igen (i torsdags)men har haft småblödningar sedan äl som alltid vid mina missfall så känns inte så hoppfullt. Men sen fick jag en son med förut innan alla missfallen och då blödde jag lite med, men inte som nu för tiden.. Jag ska nog ringa min gyn och höra om predhöjjning, tycker det känns läskigt att mixtra själv, jag är lite hypokondrisk ;)

    SvaraRadera