Stenen i tavlan

Glider längs med livet och försöker faktiskt andas mellan varven. Om jag skulle förklara det kaos som jag har inom mig av tankar så skulle nog de som inte känner mig tro att jag förlorat mig, men så här är min värld nästan varje dag, ett ständigt vevande och fäktande i mitt inre med tankar som jag ena stunden förstår hur jag ska låta passera och andra stunden biter de sig fast, för de vet att de gör mig bergtagen.


De lurpassar på mig på morgonen, ligger lite i dvala och framåt förmiddagen när sinnet börjat vakna tillräckligt så går de till angrepp och förstenar mig, gör mig till en figur i en tavla som jag sedan tittar på igen och igen och analyserar den ideligen. Det blir ett ständigt ifrågasättande över vem jag är och vad jag blivit. Så är min värld och har varit så länge, från och till. Det jag längtar efter är det som gör mig levande, möten med andra som gör mig levande, människor som lyfter lite, svävar lite utöver det genomsnittliga, någon som ställer sig upp och brister ut i sång och sedan bjuder upp till dans...


Som tur är så kommer det tillstånd då och då som idag då jag tittade upp. Jag lade märke till var jag satt, vad jag gjorde, såg träden utanför, såg marken, människorna. Jag blev påmind om att det som behövs för att acceptera sitt nuläge är medveten närvaro och i dag lyckades jag finna närvaron några ögonblick och det är jag tacksam för. Jag är också mycket glad för gamla och nyfunna vänner som faktiskt bjuder upp till dans och sticker ut lite över genomsnittet, det är uppfriskande!

2 kommentarer:

  1. "Det jag längtar efter är det som gör mig levande..."
    Så vackert skrivet, Anne! Fint, hoppfullt och precist. Härligt att ibland kunna finna sig själv närvarande i stunden, om så bara för några ögonblick.

    SvaraRadera
  2. Jag förstår, Anne och du uttrycker det så fint denna längtan efter närvaro i sitt eget liv. Just nu i vimlet på mässan jag inte borde ha åkt till längtar jag bara hem till den friska luften på min ö, träden som gulnar. Det är för mycket här som stressar mina egna funderingar. Jag längtar hem!

    SvaraRadera