Reglage

Jag tar hjälp av en metod då och då, när sinnesstämningen blir för fastlåst eller när känslorna stegras och blir orimliga. Metoden går ut på att tänka sinnebilden av att ha ett känsloreglage och ett villighetsreglage. Det går att tänka som att det är reglage på en stereo, en slags volymkontroll. Volymen är mellan 1 och 10. Känsloreglaget står för ångest, depression, olust och störande tankar. Mår man dåligt är känsloreglaget uppskruvat högt. Envist försöker man vrida ned reglaget ofta genom att säga olika saker till sig själv men det lyckas sällan genom hård uppfostring.

Det andra reglaget är villighetsreglaget. Ett reglage där du ställer in hur villig och öppen du är inför att känna det du känner och tänka det du tänker. Detta utan att försöka manipulera det, fly från det, undvika eller förändra det.

När känsloreglaget står högt så står ofta villighetsreglaget på noll. Man är helt ovillig till hela situationen - helt ovillig att uppleva den vidriga ångesten eller känslorna som översköljer en.

Villighetsreglaget fungerar som ett vridmotstånd för känsloreglaget. När villighetsreglaget är helt åtskruvat, då är känsloreglaget fastlåst och känslorna fastnar.

När det istället är tvärtom - du har ångest men tycker det är OK, du låter känslan finnas utan att göra något åt den (du vrider upp villighetsreglaget, villigheten inför känslan). När villighetsreglaget vrids upp högre så kan känsloreglaget röra sig lättare.

Denna metod är hämtat ur denna bok: Acceptance and commitment Therapy av Hayes, Strosahl, Wilson.

Det räcker numera för mig att jag läser just detta om reglagen för att påminna mig själv om hur jag ska kunna hantera mina känslor och min ångest. När jag upptäckte detta var det mycket revolutionerande för mig! Nästan i 24 år har jag varit maktlös inför min ångest men nu genom dessa rader och denna sinnesbild kan jag för det mesta ta mig vidare när känslorna har låst sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar