Två ägg fanns där. Nu gäller det att de blir befruktade. Tänk om dessa två ägg är de två som ska bli våra mirakel?
Imorgon ringer de och meddelar. Jag är rädd att de inte är tillräckligt livskraftiga. Inget vet vi än. Det är bara att invänta morgondagen. Det är lätt nu att jag faller ned i tvivel och svartmålar. Jag blir liksom ordlös.
Jag behöver därför plocka fram lite verktyg. Fokusera på bra ting att ta till. Vila, läsa några bra rader i en bok, tänka på vår framtid, äta något bra och kramas mycket med Krister. :-)
Det är nu det är dags! Det är verkligen det!
SvaraRaderaFörsök fylla på med positivt energi, det kommer behövas mycket nu de närmaste veckorna.
Kram
Jag håller alla tummar och tår och andan också,för era små ägg! Jag hoppas så att det ska vara just de,som kommer att lysa upp er framtid,så att ni inte behöver vänta längre.
SvaraRaderaDet är inte konstigt att du känner tvivel och inte vill ta ut något i förskott,jag hoppas för din skull bara att du inte heller tar ut det mörka i förskott. Vid ett par tillfällen,när jag varit i situationer där man inte kan göra något annat än vänta,har jag försökt gå in i nån sorts "bara vara-läge". Men det är jättesvårt att hindra tankarna från att snurra.
Jag såg dina bilder häromdagen,men jag hittade inte orden då. Tusses sten blev så fin! Och bilden på Tusse,lille sovande Tusse,han är så vacker där...! Skickar varma tankar och hoppas att du får rätt besked i morgon! Kramar,Maggan <3
Åh jag hoppas innerligt att Tusse blir storebror i början av nästa år.
SvaraRadera