Tusse i vardagen

Tusse finns med oss varje dag. Mellan sovrummet och köket finns ett väggfast skåp. Där står fotot inramat i vitt. Bredvid finns de två nallarna, en stor som håller om en liten nalle. Bredvid står farbror Runes röda brandbil. En liten ljuslykta står där med, som jag tänder ett ljus i när jag vill tänka extra mycket på honom. Dopljuset får plats med. I skåpet under där Tusse bor, finns handdukar och lakan. I ovandelen av skåpet finns glas.

När Krister och jag pratar med varandra och ska tala om var vi har lagt en viss sak eller när vi sist såg en viss sak så blir det ofta att vi säger - Den är där hos Tusse. Vi sa också så när vi bodde i Gävle

- Ovanför Tusse, där står hålslagaren eller pennorna eller zoomen eller vad det nu var vi letade efter. Om vi inte hittar det vi söker så brukar vi ibland säga att det är Tusse som tagit den för att leka med.

Förra tisdagen fyllde Krister år. Då slog jag in hans paket och gissa vem som fick vara med? Jo, Tusse! Jag pratade med honom och sa att vi gjorde fina paket till pappa. Jag fantiserade om hur det skulle kunna vara om han var här hos oss. Det känns naturligt att låta honom vara med hos oss i vår vardag.

Nu väntar vi ju på att vi ska få en glad nyhet förstås. Vi hoppas att Tusse ska få ett syskon. Jag trodde kanske det skett något denna månad. Denna månad som egentligen är månad ett. Månaderna innan har ju inte varit på riktigt. Eftersom jag förmodligen inte haft ägglossning förrän den 24 nov. Denna månad blev det inget. Den 13 dec ska vi till Falun för IVF konsultation. Vi försöker två ägglossningar till sen blir det IVF.