Långt bort i skogen

Bloggen tar olika former. Den är ibland en sång till livet, ibland en stor klagan, ibland en längtan och ibland en stor sorgesång.

Senaste dagarna har varit ganska tuffa. Det var namngivningsceremoni för Tusses tremänning. Tårarna och paniken lät mig inte slippa undan. Jag borrade ned mina tåriga ögon bakom Kristers hår. Jag tycker så mycket om lilla Olle och hans mamma och pappa! Det var bara det att sången som skulle sjungas under ceremonin var precis exakt den sång jag sjungit för Tusse varje dag i magen. Varje, varje dag sjöng jag den. Den är inte en sång som var och varannan kan. Olles familj är folkmusiker och så är även jag sen långt tillbaka. Därför fanns sången som en naturligt inslag för dem att sjunga, här nedan är den:

Vaggvisa från Älvdalen
En visa efter Bälter Selma Hansback

Långt bort i skogen bland mossiga bergen.
Ligger en koja från världsbullret skild
Lammena, lammena, lammena mina små
Där finns den vännen som aldrig jag lämna må.
Lammena, lammena, lammena mina små
Där finns den vännen som aldrig jag lämna må.
Långt bort i skogen bland mossiga bergen.
Ligger en koja från världsbullret skild
Lammena, lammena, lammena mina små
Där finns den vännen som aldrig jag lämna må
Lammena, lammen, lammena mina mina små
Där finns den vännen som långt bort bland bergen gå

Vi sjöng den när Tusse jordfästes med. Kära Tusse, om du visste vilken längtan jag har efter dig och hur mycket jag älskar dig, varje minut!!

Jag har nu sprayat Synarela i nästan åtta dagar. Det har gått bra hittills men idag är jag orolig för det har börjat göra ont på vänster sida vid äggstocken. Tänker att det är en cysta på gång igen eftersom jag inte började på den dag som jag skulle börja egentligen eftersom jag började blöda för tidigt i denna cykel. Nu är jag orolig att behandlingen ska gå åt pipan.