Peace has no conditions

Påskhelgen när vi kommit hem från förlossningen och sorgen efter vår son ekade inom oss så började jag så. Jag sådde olika växter, framförallt blomsterbönor och squasch. Krister grävde och slet med att göra landet. Innan hade det nämligen stått en mycket risig och vildvuxen taggig buske där. Som han slet med rötterna. Men det var befriande. Det gav oss något att fokusera på, något som grodde och växte med vår omsorg. Resultatet blev bedårande! I allt det svåra fanns en möjlighet för oss att känna frid, inre lugn och till och med glädje. Friden kräver inga förutsättningar. Den kan finnas överallt. Konsten är att kunna vara i känslorna som är och inte döma sig själv eller andra.