blandning

I morse följde jag Vilma till skolbussen. Det var en upplevelse. Jag blir tvungen att slänga mig in i nuet. Hon leker bokstavsleken med mig, som går ut på att hitta på djur på sista bokstaven i djuret man säger. Om jag säger apa så kanske hon säger akrodil och det är ett djur faktiskt, faktiskt men bara i fantasin. Därefter ska jag säga ett djur som börjar på L. I början finns det kanske riktiga djur på bokstäverna men efter ett tag hittade vi bara på! Fantasin får också vara med. Rätt som det är så leker vi kull och springer omkring i mörka morgonen kl 07.50. Min ångest är borta för några sekunder.

Jag gick tillbaka till huset och en akupunktör kom till mig. Hon sa en del kloka saker men inget direkt nytt. Jag blev mycket imponerad av henne, så kompetent och så förtroendeingivande. Sjukgymnaster - släng er i väggen! Hon såg att jag är stark och att jag har kraft. Hon sa att jag skulle få tillbaka mitt mod och att jag behöver ha förtröstan. Det gäller att sätta igång kraften igen bara. Hon uppmanade mig att när jag mår lite bättre på e.m. och kvällen ska jag skriva ett schema som jag ska göra nästkommande dag. Det är motstånd i det. Det känns så svårt att tvinga sig själv. Men jag antar det är det jag måste göra.

Nu återstår att bestämma hur jag ska göra framöver. Ska jag ta Lisa och Fredriks erbjudande och stanna här några månader... eller ska jag försöka ta mig tillbaka till Gävle och skapa ett liv där? När jag tänker på rummet hos Katarina så blir jag lite skräckslagen och det känns inte som något alternativ egentligen, men tänker att jag kanske behöver ta mig igenom det... eller så är det just stöd jag behöver, men tänk om det bara är konstgjord andning så när jag har bott här två månader så är jag tillbaka på noll igen när jag kommer till Gävle eller var jag nu ska någonstans.... Det känns bara så knäppt att betala 2000 kr i mån för ett rum jag inte bor i. Frågan är om det finns något i Gävle att återvända till?

Många tankar blir det.... men tycker att jag haft en ganska skön kväll, en stunds paus - dock med hjälp av stimulantia i form av rött vin - men det var en skön stimulans, bit för bit arbetar jag mig igenom smärtan hoppas jag.

1 kommentar:

  1. En sån underbar och lekfull morgon Du haft! Härligt för Dig att glömma bort alla jobbiga tankar och tillåta Dig att bara vara i det som händer.

    Jag hoppas att Du kommer fram till vad som är bäst för Dig utan allt för mycket vånda.

    Önskar Dig en fin helg!
    Varma kramar,
    Pia

    SvaraRadera