osynlig sorg

Den fortsätter. Sorgen. Säger det då och då. Ibland inte alls och ibland så påtaglig. Kära älskade son, kommer du någonsin få ett syskon?

Bland förberedelser inför bröllop låter den mig inte vara ifred. Sorgen låter sig inte hindras. Jag är varm och svettas konstigt.  Svag i benen ibland, yr och trött. Jag kan inte låta bli att undra om det är något allvarligt fel? Inget är ju egentligen annorlunda nu än för ett år sedan.

Ändå ser jag fram emot bröllopet. Lagar just nu ett gäng pajer till buffébordet.

I fredags åkte vi till Ångermanland för att fira vår vän som fyllde år. Det kändes mycket angeläget att få göra det. Hon betyder så mycket. Vi slet oss bort ur fixandet här och kom överens med oss själva att det är bra att ta en paus och ibland är det viktigt att tänka igenom vad som är viktigt och vilka som är viktiga i sin omgivning. Det gäller att påminna sig och förstå innebörden att ingenting är så viktigt och måste göras här så att det inte går att åka till bästa vännen och fira hennes födelsedag. 


2 kommentarer:

  1. Hej Anne! Jag har följt din blogg i ett par månader nu men inte kommenterat tidigare. Jag tycker du är en otroligt stark kvinna för att du trots din stora sorg ändå orkar gå vidare och bära på hopp. Jag önskar dig och din man all lycka i världen, men mest önskar jag att er son skulle få ett syskon.
    Jag är själv en 40-årig kvinna som försöker bli gravid igen så att vår två-åring skulle kunna växa upp tillsammans med ett litet syskon. Jag tyckte det var spännande med DHEA och har nu läst en hel del om det på nätet. Jag vet ju inte precis vilka andra mediciner eller kosttillskott du tar men det låter som du får biverkningar eller interaktion mellan olika mediciner. Det vore kanske bra för dig att prata med en läkare. Jag har också läst att man faktiskt inte borde ta DHEA när man har endometrios. Så tänk på det också. Jag håller tummarna och önskar er ett underbart bröllop. Kram Eva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Eva! Tack för att du läser min blogg. Jag har inte ringt IVF kliniken och pratat med de om detta då det känns som att alternativet är att inte äta medicinen och då förlorar jag ju chansen att det hjälper mig att bättra på äggen. Men jag ska säga att just i skrivandets stund så är jag osäker på att fortsätta med prasteron (DHEA). Jag har också läst det om DHEA och endometrios. Tror att det har att göra med att DHEA är ju ett prohormon till östrogen och östrogen är ju något man har överskott av när man har endometrios. Dock verkar det som att jag har underskott av det nu. Jag är väldigt förvirrad vad gäller detta faktiskt och funderar på om jag kommer stå ut att vara så här sjukt trött hela sommaren? Det kommer ju en höst med och jag ska orka var med om den också... jag behöver vila upp mig men hittar inget sätt att göra det.

      Min erfarenhet av läkare ang DHEA är att de vet väldigt lite...

      Hoppas du tittar in här igen och jag önskar att ni med får ett syskon till er två-åring! Det kan ju ta ett år ibland när man är lite äldre, men det går om man har tålamod, rätt som det är så släpper det där guldägget! :-) Kram!!

      Radera