Ett-årsdagen

Krister arbetar med det sista på stenen. I slutet hjälper jag till att hålla i den så att det ska gå lättare att rista i bokstäverna. Vi behöver äta något. Därefter behöver vi köpa vitt nagellack för att kunna fylla i bokstäverna på stenen. Vi svänger in på Lindex och grabbar tag i varsin nagellacksburk. Letar efter gula små téte a téte men alla är så långa, gängliga och nästan överblommade. Vill ha små, gula, friska och livskraftiga. Måste ha gult, gult, gult. Ljus, ljus och sol! Det får vara. Vi kommer till graven, vi har en tid att passa, för sen efter det att vi satt dit stenen så ska vi spela för Kultur-och fritidsförvaltningen i Sandviken. Jag valde att följa med Krister på spelningen för att vi skulle kunna vara tillsammans på Tusses födelsedag.

Nagellacket sätts på med aningen för stora penslar. Alltså penslarna i nagellacksburkarna är för stora på sina håll för de små bokstäverna på stenen. Vi arbetar koncentrerat med uppgiften, precis som vi gjorde tillsammans för ett år sedan när vi samarbetade för att krysta ut vår lilla sötunge. Ut ur bilen och bort till graven. Gräva en liten grop så stenen kan sjunka till sig, ned i jorden och lägga sig på plats.

Jag grät över att jag inte hade något gult med mig, det har blivit som ett måste. När jag ser graven så står en jättefin present där som Tusse fått av Minna. Hon har sytt en kanin till honom. Å där är räddningen! Runt halsen har kaninen ett gult band. Det gula är livsnödvändigt, som det ljus som vi håller oss i, symbolen för liv, ett GULT BAND, lyser upp. Tack, så bra, istället för Téte a Téte. Det måste vara gult någonstans. Någon har också varit dit och ställt en liten zinkhink med underbart vackra penséer. Vi vet inte vem det är. Men det värmer så. Blommorna, tillsammans med kaninen och stenen gjorde att det såg skapligt ut trots att tussilagon inte kommit upp som jag planterade där i höstas. Inte heller krokusen har blommat. Det har varit för snöigt och kallt där. 

När vi stiger in i hissen på Göranssons Arena säger arrangören: " jag letade efter en bild på dig Krister på nätet och såg er två gravida, en jättevacker bild där du står lutad mot hennes gravida mage".  Ja, oj... ligger den på google... ja, nackdelen med FB antar jag... att bilderna syns överallt. Hon sa inget mer just då, men det var ett sammanträffande att hon just sett den bilden på oss, den bilden som är så speciell - så kärleksfull - full av glädje och förväntan. Senare på kvällen frågar hon om hur många barn vi har, för hon såg ju att jag varit gravid, då har ni väl ett barn i alla fall?

- Ja, sa jag. Gravid var jag. Men bara för det så behöver det ju faktiskt inte sen finnas ett levande barn, tänkte jag tyst och sa sen, det blir inte alltid som man tänkt sig.


Här är resultatet. Den blev så fin som jag hade hoppats den skulle bli. Precis som vi ville ha den!

Tårtan som Krister gjorde till Tusses begravning 21 maj - 2011.
Kära älskade Tusse Tussilago. Fortsätt att påminna oss om att livet är en allvarsam lek där varje stund är en gåva!





10 kommentarer:

  1. Stor kram till er starka, fantastiska, kämpande människor. Ni är så tappra, så underbara!

    Stor kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Zin, det är ömsesidigt ska du veta, du är en enorm fighter med mycket livkraft! Kram tillbaka!!

      Radera
  2. Fina tusse sten!! Tårar rinner kram till tusse och er.
    Snart kommer tussilago ska du se :)
    Bamsekram

    SvaraRadera
  3. Helena Forsberg20 april 2012 23:47

    Vackra Tusse!!
    En sån fin bild på honom!!
    Nu håller jag alla tummarna att han får ett litet syskon som han kan vaka över från sin underara sommaräng!!!!
    Kram till er båda!!
    /Helena

    SvaraRadera
  4. Jättefin sten! Snyggt jobbat av er båda två. Hoppas att ni fick en fin ettårsdag vid graven. Jag kan inte ens förstå vidden av det ni har behövt gå igenom för att få barn. Hoppas att du också får två embryon i magen snart!

    SvaraRadera
  5. Germany (vet inte hur jag trycker fram min sida...)21 april 2012 17:57

    Men finaste ni som jag inte alls känner...men ändå känner så starkt för...
    Blir så rörd av bilden på er lille son så tårarna bara väller fram!
    Vilken otroligt fin liten Tusse-son ni fick.
    Är helt övertygad om att han vakar över er och håller ett ömt öga på er där han är nu.

    Håller tummar för att er fine son kommer att få bli storebror snart. Lycka till med äggplocket på måndag (tror jag att det var?)
    Styrkekramar i massor till er!

    SvaraRadera
  6. Mitt mammahjärta brister när jag tänker på allt Ni fått gå igenom och allt Ni gått miste om :(

    Finaste Tusse <3

    Önskar Er all lycka!

    SvaraRadera
  7. Vad fin sten ni har gjort!

    SvaraRadera
  8. Så fin sten! Många varma kramar!

    SvaraRadera
  9. Hej Anne! Jag vet inte varför jag inte läst din blogg förut, men tack vare din kommentar hittade jag nu hit. Vad ni fått gå igenom! Det är min stora skräck för närvarande, och precis som du säger så kontrollerar man ju inget extra när allt ser bra ut. Jag hatar att inte ha kontroll över det som händer i mig. Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att ni får ett levande syskon till Tusse snart!

    PS: Ser att ni dessutom bor i samma trakter som jag?
    PS2: Visst är det äckligt med folks offentliga spottande? :)

    SvaraRadera