Kan man känna tomhet?

Lyssnar på en röst i etern som talar om tomhet. Hört senaste dagarna ordet tomhet upprepade gånger. Jag känner tomhet har någon sagt. Jag känner tomhet. Smaka på det ordet: Tomhet. Går det att känna tomhet? Om man känner något så upptar väl det hela kroppen, sinnet, tankarna, hjärtat, själen? Men om man känner tomhet, då känner man väl inget? Efter ett tag börjar dock den som sagt det här om tomhet tala om sorg och skam och då är det ju inte tomhet då är håligheten fylld av känslor som sorg och skam. Efter ett tag började han också tala om kärlek och glädje. Jag kände allt annat än tomhet när jag lyssnade till hans budskap. Många känslor och tankar flöt genom mitt sinne.

Hur går det till att från att ena dagen känna sig som en misslyckad partner, skilja sig och sen bara två månader senare finna den totala kärleken? Han beskrev den så vackert, fylld med metaforer, som bara en ordens konstnär kan beskriva. Alex Schulman säger när han friar till sin kärlek: "Varje dag med dig är som en gåtfull seger och denna dagen har jag också vunnit med dig".

2 kommentarer:

  1. mmm....vackert skrivet. Tomhet för mig kan kännas både som en saknad och som något som omfamnar allt.

    SvaraRadera
  2. Jag minns en period då jag kände mycken tomhet. Den perioden fylldes av mycket, så egentligen var den knappast tom. Antagligen var det jag som envetet fyllde på allt vad jag kunde, för att slippa känna tomheten. Det var studier och arbete, lekkamrater, diverse uppdrag och en fullspäckad kalender. Ändå ville den inte riktigt ge med sig, den där tomheten. Idag kan det visserligen gå både upp och ned, men tomt är det inte längre.

    SvaraRadera