Livgivande alternativ

Ingenting att fundera över, korta meningar, för korta meningar. Jag skriver allt jag kan. Jag skriver på min MacBook och tangenterna hinner inte med. Jag har inte lärt mig än att hantera tangentbordet på den bärbara datorn. Gick fortare på den förra stationära datorn, men visst jag skriver fortfarande väldigt fort!

Lyssnar på hur musiken sköljer igenom mig, fortfarande för korta meningar, observera utan att döma, observera utan att döma. Jag dömer inte, jag bara försöker förstå varför jag inte kan skriva längre, varför det inte kommer de ord som jag haft innan. Jag dömer visst säger en annan röst, jag gjorde det nyss ju. Ja visserligen, men jag måste ju analysera och försöka förstå förloppet, eller?

Det verkar som orden har försvunnit, de texter och formuleringar jag hade tillgång till tidigare har försvunnit. Det är som min fantasi och min intellektuella förmåga har blivit nedsatt. Jag har blivit handikappad i min fantasi. Kan det vara så att internet har förbrukat min fantasi? Söker och söker och vill inte känna av mina begynnande ångestkänslor. De kommer alltid krypande. Och numer har jag lärt mig så gott som alltid att bemöta ångestkänslorna men jag behöver alternativ, som till en drog, behöver ett alternativ till drogen. Ett konstruktivt livgivande alternativ.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar