Påminnelse

Vad ska jag skriva nu så att det inte låter för ömkligt eller som att jag tagit offerkoftan på. Det är lättare att vara mig på vardagarna märker jag. När helgen kommer blir det lite tuffare. Då ögnar jag igenom Facebook och ser alla som ska på fest eller varit ute med familjen i pulkabacken eller varit med sin stor kärlek i vackra landskap och solat sig mot en vägg, kyssts bakom ett träd och planerat framtiden och sen lever de förmodligen lyckliga resten av deras liv. Skit, jag vill att de ska fråga mig. Fråga mig. Fråga mig bara om jag vill följa med. Det gör inget att ni är flera jag vill att ni frågar mig. Jag vill vara med men ibland vet jag inte om jag orkar för jag är ingen idag. Idag känner jag mig som ingen.

Jag har haft en grubbeldag idag igen. Beställde tillslut en bok om det.

Åsa påminde mig om att jag skulle göra mig villig att låta ett år få gå och jag inte tar några beslut och att det ska räcka med att jag finns till. Det är så läskigt att jag inte kan ta i det. Hon påminde mig. Det är så jävla fint att hon gör det. Tack.

4 kommentarer:

  1. om det hjälper dig att höra så har jag också sådana helger. helger där ingen ringer, helger där jag inte orkar göra någonting utan sitter själv. Och ser hur roligt alla andra har det vilket ger mig en känsla av att vara mycket ensammare och ledsnare än vad jag faktiskt är. Och Facebook är FÖRRÄDISKT. Lita aldrig på facebook-bilder Anne! Ibland har folk tråkiga kvällar, tar lite roliga bilder och VIPS! Så har man istället haft en rolig kväll. Många kramar till dig!

    SvaraRadera
  2. Ja jag vet att jag ska akta mig för bilderna. Är det inte konkreta bilder så flyger jag iväg i tankarna när jag ser statusraderna. Det är skönt att höra att andra också har samma tankar och funderingar. Tack Sanne! Kram

    SvaraRadera
  3. Så har jag det ofta också. Fredagar och Lördagar är ofta värst. Speciellt kvällar. För att inte tala om den nervositet jag kan känna inför vissa högtider som ex valborg, midsommar och nyår. Högtider som man ska fira med vänner...
    Du finns i mina tankar och hade du varit här så hade jag ringt dig och frågat ska vi gå på bio? Vill du hänga med på teater? Promenad till havet?

    SvaraRadera
  4. Tack Therése! Jag vet hur du känner det. Den här helgen har verkligen varit så att vad jag än föreslagit så har andra bestämt med någon annan. Jag tycker inte att Gävleborna verkar så intresserad av att umgås med mig... kanske ett tydligt tecken. Kram

    SvaraRadera