ÄD 1 Ruvardag 14 - är det mig eller testen det är fel på?

Se här, är det något fel på testerna? Jag fattar inget..

Det här ser mer ut som en färgrest...Det är för smalt. Dessutom fick jag montera isär det för att se strecket över huvudtaget.

Testen från Testlagret visar lika som igår.

Morgonens test som jag fått från kliniken visade mycket riktigt ingen graviditet. I N G E N. Helt blankt. När jag monterade isär testet så ser man ett svagt streck, se översta bilden. Testlagrets test visar fortfarande ett svagt streck... lika som igår, mycket skumt eftersom deras stickor mäter 25 mIU/ml medan klinikens test mäter 20 mIU/ml så klinikens test borde ju vara känsligare. Med Clearblue var det också streck häromdagen. Vad är det som händer? Jag vill ju kunna sluta med medicinerna så fort som möjligt därför behöver jag veta nu.

Har Embryot alltså fäst i slemhinnan men sen släppt. Undrar vad det berodde på? Kan det ha varit för att jag sov för lite, stressade, eller gjorde jag något annat som inte var bra? Troligtvis har jag inte gjort det.

Det händer ju ofta. Problemet är att vi (jag) testar så förbannat tidigt. Hade jag inte gjort det så hade jag inte upptäckt att det överhuvudtaget var början på en graviditet. Nu är det inte så i alla fall. Det var en så kallad preklinisk graviditet och jag kan bara säga att jag var beredd på detta i går kväll när jag gick och la mig och på sätt och viss kanske det var bra att jag var förvarnad för annars hade kanske hela den här dagen blivit förstörd och det har vi inte tid och råd med.

Först kände jag att det hade lyckats och sen i tisdagskväll så hände något. De där svettningarna var inte bra. Jag visste det.

Tänk, min intuition var så stark. Det är ju fortfarande där, strecket! Har vi blivit lurade allihopa? Åh, ni mina kära vänner som såg strecket och ville ju så gärna. Vi vill ju så gärna allihopa, jag känner ju hu ni är med mig till fullo! Hoppas ni orkar en runda till? Då ska jag inte testa tidigare. Den gången kommer jag inte ha ett café som ska öppnas heller.

Jag skriver till kliniken på en gång. Dessutom har jag ringt för att få ta ett Hcg- blodprov på HC.

Det blir som jag sa. Vi ska prövas ett varv till. Jag bara kände det. Tusse får vänta ett litet tag till på ett syskon. 

ÄD 1 Ruvardag 13 - mycket tveksamt

Först vill jag tacka er alla för era varma och fina kommentarer! Det är otroligt vilken uppbackning vi känner från er, både här på bloggen och på Facebook.

Tyvärr finns det stora stora tvivel för tillfället och kanske får jag ångra nu att jag testade så tidigt.
Testet jag tog i tisdags var med testlagrets test. Det var det sista jag hade hemma. Jag beställde nya och testade på nytt i dag på ruvardag 13. Tyvärr har inte strecket blivit något starkare över huvudtaget. Snarare tycker jag när jag ser på det med blotta ögat att det ser svagare ut.
Jag tog tillslut ett foto på alla stickorna och jämförde. Ni kan själva se här, det översta är från idag:

Jag tycker testerna borde har blivit något starkare i alla fall. Det finns risk för att det inte blir något av det här busfröet med andra ord. Nu gäller det att köra mycket ångesthantering här. Det kommer massor av folk hit i helgen på vår invigning av caféet och jag visste ju att det kunde bli så här. Nu gäller det att andas, släppa taget, låta allt har sin gång, den gång som universum vill att det ska bli. Jag kan inte göra något. Acceptera tillståndet. Inte döma. observera. Surfa på känslorna. Se om jag hittar lite gamla verktyg att ta fram. Jag får försöka öppna mig för all tillit som finns.

Tillägg lite senare på kvällen:
Anledningen till mitt tvivel är också det att jag började svettas så ymnigt natten till onsdagen och svettningar på natten associerar jag till misslyckat IVF. Det har varit så alla gånger det misslyckats för oss.

ÄD 1 Ruvardag 12

Under eftermiddagen kom tvivlet. Det är nog inte så att jag är gravid. Testen visar svaga streck... när ska de bli starkare? Ett tag fick jag till och med för mig att Gonapeptylsprutan jag tagit skulle kunnat förorsaka det svaga pluset! Men efter att ha lusläst Fass så insåg jag att det inte kunde vara så.

Jag blir inte mer gravid av att testa tusen tester. Jag vet. Ändå gör jag det. Det är ett sätt att hantera ångesten. Det går inte att ha kontroll över förloppet.

Jag har bakat hela kvällen inför vår cafépremiär på lördag. Jag glömmer bort mig ibland. Skönt. Förmidddagen idag var riktigt bra. Ledde några dramaövningar på personalträffen idag. Vi var på ett superfint ställe ute i naturen och där stod jag och gjorde lite dramaövningar med personal från olika psykiatriboenden runtom i Söderhamn! Kul och intressant!

Sen kom ångesten och tvivlet. Det har som sagt nästan suttit i hela kvällen. Inget kan jag göra. Andas. Släpp kontrollen. Det finns ingen kontroll att äga. Jag kan inte påverka förloppet. Igen. Andas.

Symtom:
Törstig
Svettas på natten
sticker i livmodern, särskilt på kvällen.
ömmar till lite i brösten

ÄD 1 Ruvardag 11 - Nytt liv

Äggdonationen har lyckats!!
Embryot har fäst.
Det är en påbörjad graviditet!!
Äntligen. Äntligen. Äntligen. Äntligen. Äntligen.
Det är en lång väg kvar.

Först ska strecket bli starkare. Idag är det dag 11.
På fredag är det officiell testdag.

Tack fina fina äggdonator som hjälpt oss att påbörja en ny väg mot ett Tussesyskon.
Tack fina Tusse.
Tack min älskade man, för att du ställer upp på mig till 100 % med sån enorm kärlek!
Tack mina fina nära släktingar!
Tack mina älskade fantastiska vänner!
Tack alla underbara stöttande läsare!

Till sist vill jag tacka mig själv med för att jag inte gav upp! Allt känns möjligt! 

ÄD 1 Ruvardag 7

Vi satte in ett fyr-celligt embryo förra fredagen och nu har det gått en vecka. Man brukar börja räkna de så kallade ruvardagarna från dagen efter ET. Alltså är jag på ruvardag 7 idag. Jag tar ju progesteron och det gör att jag får biverkningar som liknar en graviditet. Oavsett så är det för tidigt att känna något än... ändå letar jag efter tecken, förstås. Det är helt förståeligt och inte konstigt på något sätt.

Jag vill i alla fall berätta för er att jag jobbar mycket för tillfället både med mitt jobb inom kommunen och där hemma och nu idag åkte jag hem tidigare för att vila en stund då jag sovit dåligt de senaste nätterna. Jag hoppas inte jag är för stressad så att embryot inte känner sig välkommet. Jag tror inte det. Jag känner mig lugn och samlad. Kan ta djupa andetag och kan somna som nu snart... tror inte det blir några som helst problem.

Detta är hemskt att erkänna och kanske inte något jag borde "säga" högt men jag tror inte det kommer fungera den här gången. Jag tror på något sätt att vi ska utmanas mer jag och Krister. Vi ska gå ett varv till. Jag tror det kommer fungera med några av dem som ligger i frysen därborta i Åbo. Samtidigt när jag skriver detta får jag dåligt samvete mot det lilla livet som ändå fanns där häromdagen, som läkaren så noggrant satte in i min livmoder. Om det fortfarande lever så sitter det nog inborrat i livmoderslemhinnan nu och visst vill jag hoppas på det men jag tror inte det är så.
Krister är så fin, han pratar med vårt lilla busfrö varje dag och han är fylld av tro och hopp!

Jag vet att ni är det med.

Tack för att ni finns!!

Overklighetskänslan - ÄD 1 Ruvardag 3

Då är jag där igen. I overklighetskänslan. Fattar inte att jag behöver göra detta och fattar inte att Tusse dog. Kan fortfarande se mig själv gravid med den stora fina magen och som jag längtade och längtade och var oerhört ovanligt lycklig! Längtan är så stark nu med. Särskilt när så många runt mig fått sina efterlängtade bebisar eller fått positivt på graviditetsstickan. Dessutom har jag känt så enorm glädje över att vi bor i vårt hus på den plats vi bor på. Jag trivs så och känner sån framtidstro när jag ser för mitt inre allt vi kan göra här och ett barn här hos oss skulle lyfta upp det hela till ytterligare en nivå förstås.

Nu har det gått tre dagar sen återföringen. I lördags kom vi hem och sen dess har vi haft en del att göra och det är skönt. Jag äter ju kortison och hittills har jag inte känt av dem tabletterna mycket men igår och idag har jag känt mig lite speedad och i fredags på båten tyckte Krister att jag verkade hög/euforisk och det var jag. Jag har känt mig väldigt lugn och glad senaste dagarna. Dock vaknade jag väldigt tidigt i morse och har tänkt att jag ska vila hela dagen men inte tagit mig för. Sitter här nu och tillåter mig att slösurfa lite och tänker sen gå och lägga mig tidigt för att i morgon åka och jobba första dagen på 11 dagar!

Imorgon ska jag ta Gonapeptylprutan som jag fick med från kliniken. Den ska öka förutsättningen för embryot att fästa. Om det fäster gör det det idag, i morgon eller på onsdag...

 Och tack förresten alla ni som hejar på mig/oss!! Ni är så oerhört kärleksfulla och gulliga!

Positiva nyheter

Tre embryon blev det till frysen och ett till min livmoder. Ett till ägg hade befruktats igår efter att de ringt!!

Alla embryon har god kvalitet!!

Lättad. Längtar nu hem. Hoppas och tror nu. 

Kram!!