Bröllopet - min version del 2

Kära ni, tack för era jättefina och bra kommentarer! Ni hjälper mig mycket. Jag mår bättre idag, även om jag verkligen skulle behöva göra en djupdykning i mina gamla böcker och anteckningar för att hitta tillbaka till mina verktyg. Ty- verktygen är viktiga. Det handlar mycket om att ta hand om mig själv på ett vettigt sätt. Sätta gränser och inte låta min tvivel och ångest drabba min omgivning för hårt.

Igår var vi till Kristers systerdotter som har tagit så många fina foton från vigseln och hon har också filmat hela vigseln vilket vi båda är så djupt tacksamma för. Det är så bra att ha det på film för det känns som ett enda stort drömmoln alltihop. När vi idag har tittat på filmen från vigseln så återupplever vi känslorna och förstår verkligen vad stor den där dagen var! Jag fylls av glädje och tacksamhet, inför livet och kärleken och det tråkiga som hände med serveringstjejerna när de skulle gå hem bleknar bort mer och mer.

Jag fortsätter nu där jag var i Bröllopet - min version del 1.

Min kära vän Lotti och jag åkte till Trönö med min nya fina frisyr och klänningen i bagaget - på vägen dit hämtade vi brudbuketten. Och ja, vad skulle jag säga om den? Den var ju klar redan. Floristen hade lagt ned mycket möda i den kan jag tänka men den såg ju alldeles för tanig ut och de där gröna kvistarna runt såg ut som en plastig imitation av dill eller nåt. Men jag tackade för den och betalade de de där 560 kronorna och vi for vidare. När vi sedan var hos Kristers kusin i Rappsta där jag skulle få hjälp att bli sminkad så fick även brudbuketten en omgång, 20 minuter innan vi skulle vara i kyrkan! 


Fullt koncentrerad, 45 minuter innan vigseln, tänker jag ut mitt löfte till Krister.

Och här fylls löftet med ord.

"dillkvistarna" byts ut mot ormbunksblad som vi desperat funnit i kusinens trädgård!



2 kommentarer:

  1. :) Ja, det var verkligen full rulle där en stund :) Men allt blev verkligen jättebra till slut och den vackra prinsessan fick till sist sin efterlängtade prins. Nu bor de lyckliga (i alla sina dagar) i sitt vackra lilla slott i fagra Trönödalen :P ;) :)

    Kram!!! <3
    /Tezz

    SvaraRadera
    Svar
    1. haha... ja du. Vi försöker så gott vi kan. Varannan dag blir vi så överväldigad av allt som vi ska göra och vill göra här att det liksom bara blir för mycket. Då längtar vi en stund tillbaka till lägenheten i stan... Kram och tack igen fina fina du!!

      Radera