Misslyckat möte i Falun

 
Det som gör det hela förvirrande är att ena stunden så tror man att de har full koll, läkarna alltså, men sen när man inser hur lätt det är att bara byta riktning, så undrar jag om det inte är bara ett lotteri, en chansning alltihopa?

Om man är äldre, som jag är, så finns det olika rekommendationer vilken sorts IVF behandling man ska göra. Om man dessutom har lågt AMH värde som jag har och dessutom Endometrios som även jag har så finns det olika metoder som är bättre eller sämre.

Jag antog att den första läkaren visste vad hon gjorde när hon la upp behandlingsplanen. Men nu förstår jag att hon kanske inte hade räknat in min anamnes riktigt… eller så hade hon det och den här läkaren jag träffade idag verkligen gör skäl för socialt inkompetent, missanpassad person, alltså fel man på fel plats – BYT JOBB - människa! Det har man lust att skrika till läkaren.

För det första var han på väg att ta lunch istället för att ta emot mig till undersökningsrummet. Hade det inte varit för den prudentliga sjuksköterskan (vad skulle alla läkare göra utan dessa sjuksköterskor som påminner, rättar till och ursäktar?) så hade han väl suttit och knaprat på sin torftiga lunch än. Sjuksköterskan påminde läkaren om dennes patient. Han ropar upp mig och jag får komma in till undersökningsrummet. Det första som slår mig är att det inte finns någon stol vid skrivbordet, det finns alltså ingenstans där han inbjuder mig att sitta ned. Vi blir stående i dörrhålet och han bläddrar förstrött i mina journaler, utan att presentera sig eller titta på mig.

Jag försöker förklara min oro och alla mina frågor. Han tar inte in varken min sorg över Tusse (jag kände att det är bäst jag berättar om Tusse så det inte blir några missförstånd) eller mina andra undringar. Han talar inte om vart jag ska klä av mig och han talar inte om om jag ska lägga mig i undersökningsstolen eller inte. Han är helt okapabel till att kommunicera helt enkelt!

Det visar sig att jag har två vätskefyllda cystor vid äggstocken och de ligger så illa till att det inte går att punktera vid äggplock som jag fått höra innan. Dessa cystor måste få försvinna av sig själv. Alltså ska jag sluta spraya och börja äta Primolut Nor istället för att framkalla en blödning. Därefter ska jag börja den korta metoden istället för den långa som var bestämt från början, och det är här min rädsla och oro kommer in. Vet de vad de sysslar med? Har han läst min journal? Vad avgör metod? Det fanns ju en behandlingsplan från början, om det hade varit bra att köra den korta metoden varför gjorde man inte det från början då?

Frågorna hopar sig igen.

En sak börjar bli klart. Är det något jag ska jobba med i framtiden så är det bemötande. Bemötande i livet och i vården. Något som också ligger på önskelistan är att öppna en IVF klinik. Den ska heta ”DEN HUMANA IVF KLINIKEN” undertext: Här är bemötandet det viktigaste.

Ps... Naturligtvis påpekade läkaren idag att jag var över 40 och då är det inte ovanligt att mensen börjar krångla. Den första läkaren var mer positiv och menade att jag faktiskt inte varit gravid för så länge sen... Jag vet att jag är 41. Det behöver de inte tala om för mig. Vad han inte visste var att jag förlorat en son i vecka 39, en frisk liten hel pojke. Egentligen skulle jag ha visat en bild på Tusse, så han hade satt den torftiga lunchen i luftstrupen. För det verkar som många tror att vi varit med om ett missfall när det i själva verket är ett fullt utvecklat fullgånget barn som dött.

12 kommentarer:

  1. Vilket skit!

    Vad hemskt och vad så jättehemskt.
    Var det Urban eller Staffan?

    Maila mig om du inte vill skriva här.

    Det var väldigt jättedåligt skött.
    Trodde jag inte om dom.
    Men jag vet att de är duktiga på det dom gör.
    Jag tycker du ska prata med din sköterska om det här. Hur du upplevde det men framför allt fråga vem det var. Vitt hår eller glasögon och stubb?
    Nog för att läkaren kan ha haft eget eller stress men man får inte göra så.

    Jag kan inte svara på behandlingsmetod men jag gissar att doktor S har pratat med S eller U om dig eftersom du inte är ett vanligt fall.
    men de kanske inte räknade med att cystorna låg i vägen.. jag vet inte.

    Jag är så väldigt ledsen att du blev så trist bemött.
    Extra jobbigt att avbryta och börja om..f sjutton :(

    Massa massa kram! Du ve vart jag finns om du vill ringa och gråta på en axel eller bara prata.
    Jag finns. Använd det. Kram

    SvaraRadera
  2. Fan va ledsen och arg jag blir! Det är så otroligt hemskt att gång på gång höra om alla människor som blir dåligt bemötta, till och med kränkta av illa pålästa läkare!! Att det ska va så svårt att fatta att det handlar om människor liv. Alla styrka till dig Anne! Och mod, mod att stå upp för dig själv och dina undringar och tankar! Förminska aldrig din rädsla, dina funderingar och inte minst din stora kunskap! (det vet du ju, men jag skriver det ändå för jag tycker det är SÅ viktigt) Det är så himla lätt hänt att människor i maktpositioner förvirrar en och gör en osäker på vad man själv både tycker och kan. Låt inte det hända, för du är klok och du kan och du vet!
    Kärlek!

    SvaraRadera
  3. Det var Urban som gjorde så där. Jag ska ringa imorgon och tala med dem. Jag tror inte att han kände till mig över huvudtaget faktiskt. De har nog inte snackat med varandra. Jag har en annan läkare som heter Samir.

    TACK för era värmande ord!

    Tack Anna-Sofie, jag tar till mig det, ibland känner jag mig klok men ibland verkar det som att jag låter folk trampa på mig hur som helst.

    Kram till er fina fina ni!

    SvaraRadera
  4. Jag har oxå blivit illa bemött både efter mitt utomkvedes o under min IVF. Det är trist att vissa inom vården totalt saknar empati o känslor o tid att läsa journal inför nästa besök. Kram!

    SvaraRadera
  5. Jag håller med de andra, dåligt och taskigt bemött. Ni betalar ju en massa pengar för det här? Det är bara inom sjukvården de kan bete sig så här..Har oxå haft min beskärda del..

    Lycka till!

    SvaraRadera
  6. Fy, vad tråkigt att få ett sånt bemötande efter allt ni gått igenom. Jag trodde bättre om kliniken i Falun än så här. Tacksam att vi inte valde dom...

    Hoppas att du kan få någon klarhet i allt.
    Många inom vården borde gå charmkurs!!

    Många kramar.

    SvaraRadera
  7. Stackare..,såhär ska man verkligen inte behöva behandlas, speciellt inte när man är som "skörast". Man är ju rätt utlämnad ändå när man vänder sig till någon läkare och sympati,en klar plan och en rak, lätt kommunikation har man banne mig rätt till ! Hoppas du får rätsida på det hela. Måste kännas för jäkligt och behvöca starta om proceduren mitt i:(
    Kram Teresia

    SvaraRadera
  8. Vet inte varför våra kommenter är fula. Blogger verkar ha lagt till funktionen att man kan svara på varje enskild kommenter och det är efter det som layouten blivit ful. Förhoppningsvis är det något som Blogger kommer att åtgärda för jag tycker att funktionen att man kan svara på inläggen är bra.

    Din fråga om min ägglossning och cykel svarade jag på i mitt inlägg

    SvaraRadera
  9. Usch. Hjärtat vrider sig lite för att det får vara såhär, att man kan tvinga människor igenom en nedreglering och sedan bara byta spår... Att man kan göra det så utan mänsklighet dessutom. Och att så många av oss dessutom "vant" sig vid det.

    Jag fick ju just ett missfall. Sent och efter äggdonation, men ändå just ett missfall. Och jag har vant mig vid att det om det ses som något alls är något "lyckat" - där abort och läkning gick utan svårigheter (hmpf)

    Jag är så vän vid det att jag plötsligt får tårar i ögonen när en läkare kallar det "en förbannad katastrof" och i ett helt annat sammanhang erbjuder mig att kolla om hjärtat slår fortfarande för "du kommer ändå behöva se massor av gånger innan den här graviditeten är över". Det är skamligt att jag ska behöva bli förvånad över mänsklighet.

    SvaraRadera
  10. Fascinerande hur vissa läkare är, förundras varje gång jag läser/hör om sådana läkare. Du behöver väl snarare mer stöd nu och framförallt så känns det som att han borde ha satt sig ner och gått igenom ordentligt vad som kommer att ske nu och hur man går vidare och VARFÖR. Helt otroligt.

    Det där med bemötande, framförallt av personer som förlorat ett barn, måste det nog jobbas med på flera ställen. Framförallt där det har med barn att göra och vägen till att barnet kommer. Många har ju ett bra bemötande men de förstår inte att man behöver mer när man förlorat ett barn att man måste förklara mer och inte bara kan sitta tyst och koncentrera sig på sitt. Det känns som att det ibland glöms bort att det sitter en person där och vill veta, vill ha svar...

    Kram du fina Anne

    SvaraRadera
  11. Tack kära ni, för era kommentarer. Fc, tänk precis som du säger att man blir förvånad av mänsklighet. Det blev jag med av vår underbara förlossningsläkare när Tusse hade fötts. Hon förvånade mig med sin mänskliga värme, eftersom jag inte är van vid det. Helt otroligt! Det borde ju vara tvärtom som sagt.

    Alla behöver någon som tar sig tid och svarar på frågor och ställer en motfråga faktiskt: Är det något du undrar över? Det gör jag alltid i mitt jobb som sjuksköterska. Jag bollar alltid tillbaka frågan till den som jag pratar med. Lyssnar in och ger respons. Ser så att dialogen får en punkt och inte ett frågetecken eller utropstecken.

    Detta är livsviktigt!

    Fc, jag var in på din blogg, men nu är du gravid väl? Eller jag förstod inte riktigt? Du har väl inte fått missfall nu?

    Kram!

    SvaraRadera
  12. Än så länge är jag tacksamt nog bar en nojjig gravid kvinna. Denna graviditeten håller såhär långt (men tar förstås inte ut något efter missfallet i andra trimestern förra året)

    SvaraRadera