v 13 (12+6) 2 och ett halvt år

Idag skulle Tusse blivit 2 1/2 år. Tänk om vi hade haft en 2 1/2 åring sprungit runt här med oss!!?? Och kanske hade ett syskon varit på väg... Ett levande syskon till en levande Tusse (som ju skulle hetat något annat om han levt). Nu kommer det förhoppningsvis bli så att Tusse får ett levande syskon till sin 3-årsdag!
Tusse och jag, alldeles efter hans födsel.

Det gula, ger hopp och nytt liv. Tusse kommer alltidvara förknippad med gula blommor! Jag hittade Penséen ute på gården idag. Den hade tre kompisar! Kraftfullt blommande 19 oktober! 











Idag har jag och Krister varit ute i skogen och vi hittade 2 kg trattkantareller på en halvtimme! Vi hade klätt på oss röda luvor för att synas i skogen så ingen jägare skulle ta miste på oss och ett djur (älg eller rådjur, som jagas nu skogarna).

 
Jag passade på att ha lite rött läppstift på mig också så älgarna skulle bli glada!

Ganska rund mage har jag för att vara i vecka 13!

I torsdags dog min kusin efter sviterna av en metastaserande cancer. Vi kommer alltid minnas henne när hon kom infarande till oss, till vår trädgård 7 dagar efter att Tusse fötts, med en hel papperskasse fylld med kanelbullar. Hon hade en enorm livslust och nyfikenhet på livet. Trots många svårigheter i livet så fann hon alltid en ny väg att gå! I söndags var vi hos henne där hon bodde på ett vilohem. Vi fick låna en gitarr av en personal så vi passade på att sjunga lite för henne och de andra som bodde på vilohemmet. Det blev mycket uppskattat. Jag är så glad att vi fick göra det innan hon försvann från oss här på jordelivet.

11 kommentarer:

  1. Fina ni och fin mage!
    Beklagar det där med din kusin.. :( <3 <3 <3 *ledsen*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ladybond! Ja det är sorgligt. <3

      Radera
  2. Vad fin du är på bilderna! Och gott det ser ut med bullar... Så tråkigt att din kusin fick så kort resa på jorden - hon hade nog behövts här lite längre tid för att sprida ljus och glädje till alla dem som har det svårt.
    Kramisar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!! Hon blev 61 år. Det är ju ändå ganska ungt! Hon var väldigt speciell!!

      Radera
  3. Oj, vad fin mage :)
    På mig syntes inget förrän mycket senare än så, så snyggt!!!! Du ser kort och gott strålande ut :-)

    Svårt med Tusse... En glädje att få se honom på kort, han är så fin. Men en smärta att han inte fick stanna kvar. Modiga du som delar med dig av honom och alla dina tankar kring det som är han.

    Jag säger som Astrid Lindgren sa: Döden, döden, döden...
    Vi kommer inte ifrån den, hur gärna vi än vill. Svårt att förlora din kusin, hon verkar ha varit en rolig och fin människa.

    Lyckliga älgar som träffa dig ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad gullig du är! Döden ja. Den är oundviklig. Jag har lite svårt för den trots jag tänker på den varje dag så jag borde va kompis med den.

      Min mage var inte hälften så stor samma tid som jag väntade Tusse! Jag har några kg övervikt nu + att det är andra barnet. Det gör nog lite till den kulan. Kram till dig!!

      Radera
  4. Fina Anne med din fina bula på magen. Så ledsen för din kusin. Minns faktiskt ett inlägg där du tidigare skrev om paperskassen med bullarna.
    Kram från Lillstint

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Jag skrev om bullarna efter Tusses död! Det stämmer så bra. Vilken koll du har! Kram till dig fina Lillstint!

      Radera
  5. Guuuud vad snygg du är!!! :) Tänker på er fast vi inte känner varandra.. Lycka till med allt. Kram Jennie

    SvaraRadera
  6. Hej
    Ja, jag tänker allt som oftast också på dig fast vi inte känner varandra(kommer från Hälsingland)
    MVH BM

    SvaraRadera
  7. Hej Anne! Får många tårar i ögonen när jag ser att du äntligen blivit gravid. All kärlek till er!

    Kram från A.

    SvaraRadera