Inget spelar längre någon roll

Att Tusse skulle dö och att jag skulle vara för gammal nu att få ett Tusse-syskon. Det låter nu varje dag oss få veta. I måndags hos läkaren i Gävle och idag i samtalet med läkaren i Köpenhamn. Läkaren i Köpenhamn sa att vi redan gjort allt vi kunnat och att chansen för oss att bli gravida är 2 %. Var han fick den siffran ifrån det vet jag inte? Han frågade om mitt AMH värde och sen sa han det procenttalet.

Hur ska jag förklara det jag känner nu? Det gör ont. Det river på insidan av grämelse och total förtvivlan. Jag ser Tusses lilla kropp för mitt inre och ropar högt: Varför skulle det bli så här? Varför?
Smärtan finns där. Jag vet att den inte bara kan försvinna. Det enda jag vet är att jag måste fortsätta leva med den. Den är där och jag måste åka och jobba. Kanske hade det inte blivit bättre om jag stannat hemma. Men mina ögon är fyllda med saltfyllda tårar. Krister är förtvivlad då han inte vet vad han ska ta sig till för att trösta mig. Nej, det finns ingen tröst. Jag hade bestämt mig för massa bra saker. Men vad spelar det för roll nu?

11 kommentarer:

  1. Älskade vän. Det finns inga ord, och mitt hjärta värker för dig <3

    Kram

    SvaraRadera
  2. Det gör ont att läsa. Jag har tårar i ögonen och tänker att det kan inte vara sant.

    SvaraRadera
  3. Att de ska stirra sig så blinda på AMH-värdet! I så fall skulle vi aldrig ha lyckats bli gravida TVÅ gånger, men det har vi uppenbarligen (AMH låg på 0.18 första gången, 0.4 nu tror jag - konstigt att det blir högre tre år efter det första, men det kunde tydligen bero på att de hade bytt lab). Så jättejobbigt för er - lider med er och önskar så innerligt att de där 2% av chans ska ge utdelning - att ni ska vara ett av de 2 av 100 par som får ett levande barn...
    Kram

    SvaraRadera
  4. Jag blir så ledsen! Varför är livet så orättvist? Som jag skrev innan - statistik är en sak, livet och verkligheten en annan. Kram!

    SvaraRadera
  5. Åh nej... Jag blir så ledsen för er skull! Jag vet att ingenting jag kan säga är någon tröst, men jag skickar stora varma styrkekramar och en sjujäkla massa tankar till dig. Önskar att du slapp gå igenom detta helvete.

    SvaraRadera
  6. Jag vet inte vad jag ska skriva. Det finns inga ord som beskriver hur ledsen jag är för er skull. Det är sorgligt och gör ont att läsa. Jag förstår att det känns helt hopplöst, men jag hoppas ni inte kommer ge upp! Önskar så innerligt att ni kommer få ett syskon till Tusse. Han är så fin, precis som ni. Ta hand om varandra! Kramar

    SvaraRadera
  7. Åh.. jag hoppas den jävla läkaren har helt fel!! Kram E

    SvaraRadera
  8. Fina fina du. Jag finner inga ord utan vill bara ge dig den största kram jag kan ge. Och jag hoppas att läkarna har helt fel.

    SvaraRadera
  9. Så ledsen för er skull. Jag hoppas innerligt att ni kan få ert efterlängtade barn. Många styrkekramar <3 /Ulrica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fina vackra Tusse får ett syskon....<3

      Radera