avstånd och glädje

På avstånd hörs diskmaskinens susande arbete. För första gången i mitt liv har jag en alldeles egen diskmaskin! (Ja, vi delar ju på den förstås, jag och Krister) men det är vår!! Det tog ett tag att få den på plats, med droppande kopplingar, ostyriga slangar som inte räckte och luckan som inte var rätt, men nu är den på plats och den diskar just i denna stund.

På avstånd hör jag också Krister spela på pianot som står i den stora salen. Det är en trevlig akustik som når upp till mig här i köket.

Jag känner också ett avstånd till det sorgliga just nu. Kanske har akupunkturen hjälpt mig med att få en behaglig distans till saker och ting. 

En till sak som hjälpt mig att få glädje in i livet var den fantastiska möhippan mina vänner ordnade för mig i lördags. Mer rörd än så kan jag nog inte bli. De fick mig att känna mig levande och glad och mycket mycket omtyckt! Jag kunde väl aldrig ana att de skulle dyka upp här i Trönö bland hyllorna på ICA och sjunga för mig! Hela kvällen hade de gjort ett fantastiskt program där mitt ego fick suga åt sig all deras kärlek. Kärlek var det till fullo! Nu ser jag fram emot bröllopet!

Pom poms har det också blivit, tillverkade tillsammans med fina Trönövänner!