WTF - det blir som det blir

Oj vad det pendlar. Mitt humör alltså. För en stund sedan i ett bra samtal med en vän fanns hoppet, friheten och möjligheterna sida vid sida. Tio min senare befinner jag mig i ilska igen. Irritation över att åldern visst spelar in och att mina ägg är skruttiga och att den som försöker få mig att hoppas på något annat kan ju bara titta på vårt äggresultat. Påstå inte att det vänder och att lyckan kommer! Påstå inte det!! Den kommer inte bara så. Nej - här är det en annan väg att gå.

Vägen är den att återigen, avskärma och ställa sig frågan: vad skulle jag vilja göra om jag inte får några barn? Vad för kul kan jag då hitta på?
Fan, det är ju den frågan jag önskade få slippa svara på. Varje handling känns ansträngd. Viljan sitter långt inne och varje minsta försök är en ansträngning.

Kan man säga: det blir som det blir! WTF, det blir som det blir :-D
Kan jag säga det och tillslut tro på det?

Finland

Det är på både gott och ont att lägga ut sina känslor på Facebook. Visst är det. Ibland får man sånt enormt stöd men ibland känns det så tomt och det har ju också att göra med situationen och det som hänt. Det är så smärtsamt och blir så tomt och orden som skrivs når inte in i mig längre. Igår var jag som förstenad. Oemottaglig och bitter. Vissa stöttande ord blev för mig motbjudande, där jag inte ansåg personen ifråga hade mandat att uttala sig på det sätt den gjorde.

Det har gått många varv det här nu och jag kan mycket väl förstå att människor på Faceboook som jag känner upplever en enorm maktlöshet och att de faktiskt saknar ord nu.

Jag har nu bokat biljett åt oss till Åbo. AVA-clinic i Åbo. Vi åker dit och ställer oss i äggdonationskö. Man åker dit på ett första möte och sen tar det ca 6 månader innan man kan få en donator. Man tar med sig sina journaler från Sverige samt ett papper från en psykolog som intygar att man förstått vad äggdonation innebär. Jag vet inte riktigt om jag anser att vi behöver ett sånt intyg, men det är obligatoriskt. Jag vill inte ha massa onödigt tjafs, det har vi haft nog av.
Vad spelar det egentligen för roll?  Bara vi får ett levande barn.

När det kommer krypande

Sen den där obehagliga känslan. Kan bara inte förstå hur det kunde finnas två mogna ägg och inget blev befruktat. Det känns som om det är något lurt, något misstag som begåtts...

Just nu känns det bara så att den som påstår sig förstå vår sorg och den som säger saker om att vi ska vara glada för det vi har osv osv bara blir provocerande. Vi både har och inte har Tusse. Därför kan vi inte riktigt vara glada för det vi har heller.

Ni får ursäkta mig nu men jag är fylld till bredden av ilska just nu.

Det är över nu

En sköterska från kliniken ringde för ca två timmar sedan. Inget av de två äggen hade blivit befruktade. Inget. De var mogna och K:s spermier var godkända men i n g e t blev befruktat.

Det är över nu. Inga fler IVF försök blir det med försök med egna äggceller.

Det river i mitt inre. Grämelsen kommer igen och igen över att jag inte under min graviditet tog det änmer på största allvar - ATT ETT BARN KAN FAKTISKT DÖ I MAGEN!! Jag vet inte om det gjort saken bättre, men jag ser framför mig hur jag tar ett rejält tag i kragen på min barnmorska och trycker upp henne mot väggen och kräver att hon ska göra allt, allt och allt hon kan för att jag skulle få föda ett levande barn.

Jag kan inte anklaga mig själv jag vet. Jag var bara en människa. Jag trodde att allt var bra. Det var min enda chans att få ett barn med mina gener. Det var en chans och visst var han fin. Så underbart oerhört vacker du var min son.

Nu blir det en annan chans. Ett hopp om att få bära och föda ett barn som har Kristers gener men inte mina. Jag har redan kontaktat AVA - kliniken i Åbo.

Två Ägg

Åh jag önskar nu att jag kunde skriva vackra poetiska ord om äggen. Att det här är våra guldägg eller i alla fall ett av dem är ett riktigt skimrande ägg som ska bli vårt barn. Orden återigen. Är viktiga. Det skaver inom mig. Tur jag har andra, er som drömmer om oss och L som skriver brev till oss fylld med magiska meningar randade med hopp i varje varje ord! Tur ni finns!

Det var fyra folliklar men två var alltså tomma. Nu gäller det att de här äggen blir fint befruktade och delar sig bra.

Nu kan vi bara släppa taget om denna gång. Nu får naturen ha sin gång.

Ljusens bärare

Alla vackra människor som tar med sig ljus till Tusses grav gör mig så tacksam. Meddelanden jag får via Facebook om drömmar som drömts om oss där vi är gravida och Kristers drömmar där han håller om mig och min gravida mage, min dröm i natt när jag drömde att jag hade en bebis på mitt nakna bröst. Jag låg på rygg i sängen och bebisen var där. Den var där!! Tacksam för att ni delar med er av era drömmar! TACK!

Haft besök i dagarna fyra av nära underbart sköna vänner. Nöjd, lugn, utan krav, bara varit, inte krävt att jag ska göra något. Samtalat, fått bekräftelse, lekt. Känt en behaglig tomhet, utan stramande begärande uppdrag.

I torsdags, sista dagen med min student på jobbet. Fick den finaste finaste komplimangen av henne, som värmde och värmer långt än... hon sa" Du har inte bara lärt mig saker om sjuksköterskeyrket utan du har lärt mig lika mycket om hur det är att vara människa"! Tack fina söta student! Du har en fantastiskt förmåga att lyssna och ta till dig med, annars hade du inte kunnat säga den komplimangen!

Nu håller vännerna på att packa ihop barnens leksaker (lego) och allt annat som behöver packas. De förbereder sig på att åka hem till Stockholm och jag väntar på att Krister ska vakna så vi kan packa inför vår Falunresa.


Sista stimuleringssprutan och affirmationsdags

Idag tog jag de sista stimuleringssprutorna. Häromdagen fick jag svar på mitt nuvarande FSH värde vilket var 7 på dag 2 i menscykeln. Jag vet inte hur mycket värdet kan höjas till dag 3 som också är en rekommenderad dag att ta testet på men om det inte är så stor skillnad så är det ett ganska okej värde. Jag hade 5,2 förra året vid den här tiden, så något högre är det ju. Gränsen går vid 10-11. Sen indikerar det på att klimakteriet närmar sig. Dock finns det många kvinnor som har högre än så som ändå blivit gravida.

Nu kommer frågan som jag arbetar med en affirmation i förhållande till:
Tror jag innerst inne att jag har möjlighet att bli gravid?

Svaret vacklar ibland så jag arbetar på affirmationen:

Jag är gravid och vi får en frisk och välmående bebis, jag är gravid och vi får en frisk och välmående bebis, jag är gravid och vi får en frisk och välmående bebis, jag är gravid och vi får en frisk och välmående bebis, jag är gravid och vi får en frisk och välmående bebis,
       
               JAG ÄR GRAVID OCH VI FÅR EN FRISK OCH VÄLMÅENDE BEBIS...

Det händer saker inom mig vid upprepandet.

Det är nu det gäller att inte hänga upp sig för mycket på procenttal, föreställningar och läkares tvetydiga utlåtande om det ena och det andra. Det är nu det också gäller att inte hänga upp sig på att jag borde ätit mer av det tillskottet eller det andra och inte hänga upp sig på att jag hela tiden får herpesutbrott på munnen och tänka att det är negativt för IVF-processen. Usch, det finns så mycket att oroa sig för och gräma sig över att jag, som ska vara fit for fight-avelshästen inte håller måtten, denna gången heller. 

Nu ska jag gå och göra självhypnos.