Senaste dagarna har jag börjat känna fler och fler rörelser från Flingan och idag var det rejäla kickar! Det gör mig så fylld av glädje att känna dessa rörelser att jag kan sitta en hel dag och bara vara tacksam för dem och känna dem om och om igen, men alldeles lika oroad kan jag bli när jag inte känner några rörelser, för inom mig finns en automatiserad tanke: "snart blir det stilla" "Snart är Flingan död". Än är det för tidigt att räkna med kontinuerliga fosterrörelser varje dag men vad spelar förnuftiga tankar in när chocken en gång stämplat mitt inre?
Jag tänker dock köpa en bok/häfte, som nyligen kommit ut, kanske inte så mycket för att jag behöver kunskapen, utan mer för att det är intressant att Spädbarnsfonden har kommit ut med den och jag vill gärna se vad den innehåller. Boken som mer är ett häfte är skriven av professor Ingela Rådestad och heter "Mindfetalness - Det bästa för ditt ofödda barn" och finns att köpa på http://spadbarnsfonden.se/Article.asp. Jag tycker också om att köpa saker från Spädbarnsfonden för att stödja dem i deras arbete för att rädda fler ofödda barn till livet.
Vid en snabb googling hittade jag en resumé över boken: http://www.fodabarnbloggen.se/2013/07/19/mindfetalness-en-ny-bok/
Häromdagen ringde en reporter från TV4 i Växjö som jag hade kontakt med förra året, då när Socialstyrelsen gick ut och lovade att de skulle avsätta pengar och upprätta en projektgrupp för att arbeta fram ett bra underlag för riktlinjer vid minskade fosterrörelser, trodde vi, visar det sig nu. De har gjort upp en projektplan men frågan är om det ens kommer hända något 2014. Reportern undrade vad som händer i frågan och kanske är det dags nu att ta upp den igen och sätta luppen över vad Socialstyrelsen egentligen gör i frågan. Det visar sig att det inte alls kommer upprättas några nationella riktlinjer utan de väljer att kalla det vägledning och någon information kommer det inte satsas på, information för alla blivande föräldrar som det fortfarande finns risk för att de inom den öppna mödravården blir lugnad när de egentligen borde agera snabbt. Om Socialstyrelsen hade gått ut lika som de gjorde med kampanjen kring hur vi kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd så skulle möjligheten att rädda fler ofödda barn ökas. Det finns nämligen fortfarande gravidtidningar som håller myten vid liv, myten om att barnet lugnar ned sig i slutet av graviditeten.Vad jag förstår så är det inom den öppna mödravården och till de blivande föräldrarna informationen om hur fosterrörelser ska kännas och hur ofta behöver nås ut.
Kampen fortsätter...
Visar inlägg med etikett Socialstyrelsen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Socialstyrelsen. Visa alla inlägg
DN - insidan och ett steg närmare en seger
En till känslosam dag. Dock tog det en väldigt stark och positiv vändning tack vare Andor Wagner på Socialstyrelsen. Idag har representanter från Svensk förening för obstetrik och Gynekologi och Barnmorskeförbundet mötts på Socialstyrelsen för ett möte och de kom tillsammans fram till att Andor Wagner ska lägga fram ett förslag till sina överordnade att det nu ska upprättas nationella riktlinjer.
Nu hoppas vi bara att cheferna på Socialstyrelsen går med på att lägga en budget till att arbeta fram riktlinjerna. Heja Andor!!
Här är artikeln som publicerades i DN idag där jag blivit intervjuad. Tv4 ringde på förmiddagen och ville att jag och Elin skulle komma till Tv4 imorgon fredag och medverka. Vi ställde in oss på att åka. Jag letade och ringde som en tok efter en ersättare till mitt jobb i morgon och fann ingen. Tillslut gjorde det inte så mycket för när Tv4 fick höra att det förmodligen kommer upprättas nationella riktlinjer så blev det inte riktigt samma intresse över det hela, så Tv soffan fick avblåsas för vår del.
Jag åkte istället hem och blev firad av min make som hade köpt rosa blommor på affären. Blommor som fanns för att stödja bröstcancerforskningen. Ett gott syfte fick stödja ett annat gott syfte!!
All kärlek till er mina fantastiska läsare!!
Anne
Nu hoppas vi bara att cheferna på Socialstyrelsen går med på att lägga en budget till att arbeta fram riktlinjerna. Heja Andor!!
Här är artikeln som publicerades i DN idag där jag blivit intervjuad. Tv4 ringde på förmiddagen och ville att jag och Elin skulle komma till Tv4 imorgon fredag och medverka. Vi ställde in oss på att åka. Jag letade och ringde som en tok efter en ersättare till mitt jobb i morgon och fann ingen. Tillslut gjorde det inte så mycket för när Tv4 fick höra att det förmodligen kommer upprättas nationella riktlinjer så blev det inte riktigt samma intresse över det hela, så Tv soffan fick avblåsas för vår del.
Jag åkte istället hem och blev firad av min make som hade köpt rosa blommor på affären. Blommor som fanns för att stödja bröstcancerforskningen. Ett gott syfte fick stödja ett annat gott syfte!!
All kärlek till er mina fantastiska läsare!!
Anne
Dagar fyllda med känslor
Det har varit allehanda känslor som farit genom min kropp de senaste dagarna. Sen brevet skickades in så har det känts positivt och konstruktivt. Intervjun med mig i radions p4 gick bra och jag är nöjd med min insats. Går att lyssna på HÄR!
Det är även fler medier som hört av sig och jag tror faktiskt att Elin och jag har varit med och gjort skillnad! Jag fick dock syn på en kommentar på P4:s hemsida där mitt reportage är med där en kvinna talade om att hon varit in till sin barnmorska för att hon var orolig för minskade fosterrörelser och det här är bara en månad sedan. Barnmorskan hade sagt till henne att det var normalt med minskade fosterrörelser i slutet på graviditeten!!! Kvinnan gick hem och dagen efter dog barnet!
Myten är alltså inte utrotad än och det vi hoppas nu på är att det ska komma ett uppdrag från regeringen till socialstyrelsen att utforma nationella riktlinjer. Det kommer ta några år så därför är det jättebra att professionerna arbetar parallellt med detta. Det gäller att finna ut ett bra tillvägagångssätt att hålla sig till när kvinnor kommer in och uttrycker oro för minskade fosterrörelser.
Egentligen är det kvinnan man ska lyssna på helt och hållet anser jag. På ett sätt kan jag tänka att UL eller Ctg inte spelar någon roll utan barnet måste ut i 95 % av fallen. Där krävs mod till beslut och mod att verkligen ta till sig en kvinnas uttryck av sin innersta intuition.
Vad händer hos mig då? Jag trodde jag hade egen ägglossning denna månad och efter Ludmilakuren, ni vet läkaren jag var till i Sundsvall, så hoppades jag på att ägget skulle bli befruktat och stanna hos mig. Men jag tror tyvärr inte det blivit så denna månad heller. Ludmillas kur består av tre sorters antibiotika, tre till mig och två till partnern. Därefter är det en friskvårdsbehandling som gäller med lactal balans, ovesterin och canesten. Allt för att mota svampinfektionen i dörren.
Jag har dessvärre fått reda på att mitt prolaktinvärde är förhöjt igen och jag vill veta orsaken till det. Kanske kan prolaktinvärdet nu vara boven till att vi inte lyckats själva i sommar? Jag grämer mig att jag inte fortsatte att äta Pravidel. Jag slutade nämligen ta den medicinen i våras någon gång. Jag trodde min kropp inte behövde den. Om två veckor ska jag ta om provet efter att ha ätit medicinen igen. På tisdag ska vill till IVF kliniken för ett samtal om hur vi ska gå vidare. Senaste dagarna har jag varit väldigt trött och känt mig aningen deprimerad.
Det är även fler medier som hört av sig och jag tror faktiskt att Elin och jag har varit med och gjort skillnad! Jag fick dock syn på en kommentar på P4:s hemsida där mitt reportage är med där en kvinna talade om att hon varit in till sin barnmorska för att hon var orolig för minskade fosterrörelser och det här är bara en månad sedan. Barnmorskan hade sagt till henne att det var normalt med minskade fosterrörelser i slutet på graviditeten!!! Kvinnan gick hem och dagen efter dog barnet!
Myten är alltså inte utrotad än och det vi hoppas nu på är att det ska komma ett uppdrag från regeringen till socialstyrelsen att utforma nationella riktlinjer. Det kommer ta några år så därför är det jättebra att professionerna arbetar parallellt med detta. Det gäller att finna ut ett bra tillvägagångssätt att hålla sig till när kvinnor kommer in och uttrycker oro för minskade fosterrörelser.
Egentligen är det kvinnan man ska lyssna på helt och hållet anser jag. På ett sätt kan jag tänka att UL eller Ctg inte spelar någon roll utan barnet måste ut i 95 % av fallen. Där krävs mod till beslut och mod att verkligen ta till sig en kvinnas uttryck av sin innersta intuition.
Vad händer hos mig då? Jag trodde jag hade egen ägglossning denna månad och efter Ludmilakuren, ni vet läkaren jag var till i Sundsvall, så hoppades jag på att ägget skulle bli befruktat och stanna hos mig. Men jag tror tyvärr inte det blivit så denna månad heller. Ludmillas kur består av tre sorters antibiotika, tre till mig och två till partnern. Därefter är det en friskvårdsbehandling som gäller med lactal balans, ovesterin och canesten. Allt för att mota svampinfektionen i dörren.
Jag har dessvärre fått reda på att mitt prolaktinvärde är förhöjt igen och jag vill veta orsaken till det. Kanske kan prolaktinvärdet nu vara boven till att vi inte lyckats själva i sommar? Jag grämer mig att jag inte fortsatte att äta Pravidel. Jag slutade nämligen ta den medicinen i våras någon gång. Jag trodde min kropp inte behövde den. Om två veckor ska jag ta om provet efter att ha ätit medicinen igen. På tisdag ska vill till IVF kliniken för ett samtal om hur vi ska gå vidare. Senaste dagarna har jag varit väldigt trött och känt mig aningen deprimerad.
Att kunna skilja på små och stora problem
Jag har inte mycket tålamod idag för små problem. Små skråmor och gnäll ryms inte i min värld just nu.
Det
klagas mycket på äldreomsorgen. Det sägs att de äldre inte får den vård de har
rätt till. Jag kan inte förstå det. Där jag jobbar så kommer undersköterskorna
springandes för minsta lilla skråma på den äldre och vi sjuksköterskor är på
plats direkt. Vilka ute i samhället får sådan vård?
Jag fick
just ett mail från medicinsk ansvarig sjuksköterska om att det ska bli en
högskoleutbildning för att kvalitetssäkra vården och vårdkedjorna inom
äldreomsorgen. Inte nog med det så finns det redan flera kvalitetssäkrade
riktlinjer och system för att de äldre inte ska felbehandlas. Senior alert är
en sådan kvalitetssäkrad profilbedömning som ska göras på varje äldre patient
för att minimera fallrisk, undernäring och trycksår. Senior Alert tar minst en
timme i anspråk per patient att fylla då det är flera olika frågor i formuläret
och samma fråga upprepas sedan i nästa formulär, vilken nytta finns med det?
Som
sagt, det finns så mycket riktlinjer och kvalitetssäkrade program inom
äldrevården. Men när en gravid måste åka 12 mil i ambulans och föda ett barn som sedan dör för att barnmorskan missat att se att barnet låg i säte, då finns det inga
riktlinjer att tillgå. Riktlinjer om ultraljud i sen graviditet som skulle vara
en självklarhet i sammanhanget, eller? Riktlinjer som skulle kunna rädda liv!
Nej jag
får väl fortsätta ta hand om Agda 95 år som har lite klåda på underarmarna,
hydrokortison eller lite svampmedel kanske, medan ytterligare ett barn dör…
Farväl Lilla Ru
Inga kladdiga vaginaltabletter mer för denna gången. Inga fräna svidande Fragminsprutor som färgar magen blå och gul. Hejdå till dem! Jag har redan börjat blöda.
Jag har förlikat mig med att Lilla Ru var ett starkt hopp men som inte hade rätt förutsättningar för att växa sig fast i min livmoder. Eller så var det min livmoder som inte hade de rätta förutsättningarna för ett embryo att växa sig fast i. Förmodligen är det det sista alternativet som gäller denna gång. Även om läkarna många gånger säger att allt endast har med embryots kvalitet att göra så är jag övertygad om att det är nonsens.
Jag känner mig inte så nedslagen. Det jag däremot känner, är mer agg mot politiken, socialstyrelsen och obstetriken i Sverige som inte anser att barns fullbordan till livet är så pass viktigt att fler rutinundersökningar görs under en graviditet. Då hade vår Tusse överlevt och flera små människoliv med honom!
Jag tänkte ju starta en sån bra insamling, samma som Anna har på sin blogg men samlain.se ska läggas ned. Därför vet jag inte riktigt hur jag ska göra nu. Kan man bara lägga ut ett kontonummer tror ni?
Glöm inte att vi vill ge er något tillbaka, ni som bidrar. Ni kommer snart få ta del av Tuvalina i Trönödalens erbjudanden!
Tips jag har fått är att ni kan sälja något ni har hemma som ni ändå vill bli av med och det ni får in på det kan ni om ni vill skänka till tillblivelsen av Tusses syskon!
Jag har förlikat mig med att Lilla Ru var ett starkt hopp men som inte hade rätt förutsättningar för att växa sig fast i min livmoder. Eller så var det min livmoder som inte hade de rätta förutsättningarna för ett embryo att växa sig fast i. Förmodligen är det det sista alternativet som gäller denna gång. Även om läkarna många gånger säger att allt endast har med embryots kvalitet att göra så är jag övertygad om att det är nonsens.
Jag känner mig inte så nedslagen. Det jag däremot känner, är mer agg mot politiken, socialstyrelsen och obstetriken i Sverige som inte anser att barns fullbordan till livet är så pass viktigt att fler rutinundersökningar görs under en graviditet. Då hade vår Tusse överlevt och flera små människoliv med honom!
Jag tänkte ju starta en sån bra insamling, samma som Anna har på sin blogg men samlain.se ska läggas ned. Därför vet jag inte riktigt hur jag ska göra nu. Kan man bara lägga ut ett kontonummer tror ni?
Glöm inte att vi vill ge er något tillbaka, ni som bidrar. Ni kommer snart få ta del av Tuvalina i Trönödalens erbjudanden!
Tips jag har fått är att ni kan sälja något ni har hemma som ni ändå vill bli av med och det ni får in på det kan ni om ni vill skänka till tillblivelsen av Tusses syskon!
Upprop
Det har nu på initiativ av en annan änglamamma startats ett upprop på Facebook. Uppropet handlar om att det måste upprättas riktlinjer och förebyggande vård för gravida som känner minskade fosterrörelser. Om det finns klara riktlinjer och villfarelsen om att fosterrörelserna minskar i slutet på graviditeten tas bort kan det dra ned den intrauterina fosterdöden med hela 30 %.
Var med och skriv under på uppropet. Uppropet kommer att skickas till generaldirektören för Socialstyrelsen Lars-Erik Holm (lars-erik.holm@socialstyrelsen.se) och Socialminister Göran Hägglund (registrator@social.ministry.se). Skicka gärna dina tankar direkt till dem också.
Ni som har Facebook, gå in här.
Var med och skriv under på uppropet. Uppropet kommer att skickas till generaldirektören för Socialstyrelsen Lars-Erik Holm (lars-erik.holm@socialstyrelsen.se) och Socialminister Göran Hägglund (registrator@social.ministry.se). Skicka gärna dina tankar direkt till dem också.
Ni som har Facebook, gå in här.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)