Fyra månader

Trygg, självständig, kreativ, nöjd, lycklig i många stunder och nöjd. En känsla av tillräcklighet. Good enough som vissa skulle sagt. Det är egenskaper jag önskar dig min dotter. 

Hon som är väldigt lik mig när jag var barn. Nästan identisk.  Till utseendet. Jag ser mig själv i henne och tiden sveper genom mig och får mig på kant ibland. Egenskaperna jag önskar att hon får är inget som självklart funnits hos mig. Jag ska inte säga de inte fanns när jag var liten. Men grunden som byggdes till min självkänsla var för skev att den brast när tonårstiden trädde in. 

Kära dotter. Må du få en självklar grund som ger dig en rustning för resten av ditt liv. 

För några dagar sedan skrattade Klara högt för första gången. En kittlande underbar och overklig känsla. Vi lekte och skrattade. 

Jag är fortfarande väldigt trött, helt slut på det sättet att jag inte orkar röra mig.  Det har inget att göra med sömnbrist. Vi har nämligen ett barn som sover från ca 21 till 07 och sen somnar om efter frukosten och sover till 10-tiden! 

Dock sover jag inte så kvalitativt då jag dessvärre har den egenheten att snarka. 
Jag tror också att jag har lite vätska i kroppen... 

Kram till er alla från oss! 




1 kommentar:

  1. Tänk att det går så fort men samtidigt är det så många stunder där känslan av att tiden står still. Fyra månader - ett under! Jag minns att för mig var det en mycket viktig ålder, att Eva blev hela fyra månader.

    Visst är det så, att man önskar sin dotter så många egenskaper - de som ska göra dem starka och lyckliga. Ibland blir den tanken för mycket att ha i mitt huvud, hur ska jag vägleda henne till att bli den människan.

    Samtidigt ser jag henne varje dag, hon växer för var dag och hon är stark!

    Klara är så fin och vacker Anne. Vilken unge ni fått :-)
    Tänk att det var just hon som kom till er, att det var hon som växte inuti dig - ditt och Kristers barn. Jag blir glad i själ och hjärta av alla fina kort ni delar med er utav - vackra fina Klara med de kloka ögonen.

    Vi får ständigt se dem, lyssna på dem och vara med dem. Ge dem av vår tid, inte fastna i allt det som är vårt. Det tror jag ger dem så mycket - barnen! Att bli sedda av oss.

    Kram Åsa

    SvaraRadera