Overklighetskänslan - ÄD 1 Ruvardag 3

Då är jag där igen. I overklighetskänslan. Fattar inte att jag behöver göra detta och fattar inte att Tusse dog. Kan fortfarande se mig själv gravid med den stora fina magen och som jag längtade och längtade och var oerhört ovanligt lycklig! Längtan är så stark nu med. Särskilt när så många runt mig fått sina efterlängtade bebisar eller fått positivt på graviditetsstickan. Dessutom har jag känt så enorm glädje över att vi bor i vårt hus på den plats vi bor på. Jag trivs så och känner sån framtidstro när jag ser för mitt inre allt vi kan göra här och ett barn här hos oss skulle lyfta upp det hela till ytterligare en nivå förstås.

Nu har det gått tre dagar sen återföringen. I lördags kom vi hem och sen dess har vi haft en del att göra och det är skönt. Jag äter ju kortison och hittills har jag inte känt av dem tabletterna mycket men igår och idag har jag känt mig lite speedad och i fredags på båten tyckte Krister att jag verkade hög/euforisk och det var jag. Jag har känt mig väldigt lugn och glad senaste dagarna. Dock vaknade jag väldigt tidigt i morse och har tänkt att jag ska vila hela dagen men inte tagit mig för. Sitter här nu och tillåter mig att slösurfa lite och tänker sen gå och lägga mig tidigt för att i morgon åka och jobba första dagen på 11 dagar!

Imorgon ska jag ta Gonapeptylprutan som jag fick med från kliniken. Den ska öka förutsättningen för embryot att fästa. Om det fäster gör det det idag, i morgon eller på onsdag...

 Och tack förresten alla ni som hejar på mig/oss!! Ni är så oerhört kärleksfulla och gulliga!

11 kommentarer:

  1. Det där lilla embryot ska fästa!!!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. YeS!!! Vi hoppas det nu. Vi kallar det busfröet för att få en känsla av glädje när vi tänker på det <3

      Radera
  2. Fina , gulliga Anne utan e! Jag önskar dig all lycka jag förmår! Du verkar vara en kanontjej! Så roligt att du till slut fann fina Krister. Jag följer dig för att du verkar vara en så sann och verklig själ.Låt oss få följa din resa och hoppas och glädjas med dig och Krister och den fina verksamhet ni bygger upp. Jag tror på detta ! Detta det ska gå bra nu. Min vän fick sitt första barn vid 46 och sitt andra vid 49. Båda med äggdonation utomlands. Kram Eva i Göteborg ! Håll oss underrättade, jag tänker såå på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, vad gullig du är! Det känns som att vi är på rätt spår nu med många saker. Tack snälla snälla du för dina hejarop!!

      Radera
  3. Heja heja lilla bebis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Heja heja!! Tänk vad underbart det skulle vara...

      Radera
  4. Håller mina tumamr så hårt för er nu! Och skickar massor av kramar! Blir väldigt nyfiken på er verksamhet, finns det någon hemsida som man kan kika in på?
    Kramisar

    SvaraRadera
  5. Åh, TACK! Ja, vi har flera olika sidor du kan kolla in. Har du Facebook, kan du gå in på http://www.facebook.com/tuvalina, annars har vi en hemsida: http://www.tuvalina.se och en bloggsida med:
    http://www.tuvalinaitronodalen.blogspot.com

    Kramar!!!

    SvaraRadera
  6. Jag hoppas innerligt på detta!! Jag förstår alla tankar och farhågor, det är nog omöjligt för er att inte ha dem? Men nu väntar lyckan på er!!
    Många kramar till er <3

    SvaraRadera
  7. Grattis till att vara ruvare!!! Jag håller mina tummar för att ni ska klara det hela vägen denna gång!! Jag hoppas att ni kan njuta av det hela men förstår att det känns overkligt!!

    massa lycka till & glädje kramar!

    SvaraRadera
  8. FYI: Jag är här inne varje dag (minst en gång!) för att kolla om du uppdaterar något! Förstår att du inte har så mycket att säga just nu kanske, men JAG är också förvantansfull och hoppas och håller tummarna!!
    kramar

    SvaraRadera