Massor av olika allt

Kollar lite jobb. Bara för att se om det överhuvudtaget skulle kunna vara möjligt att något intresserar mig. Hittar ett och annat. Det står att man ska ha styrkt erfarenhet av regi och teater... vadå? Ska jag visa upp en affisch eller ange en referens att jag har regisserat och varit teaterpedagog? Jag har inte filmat mina pedagogiska uppdrag. Dokumenterad erfarenhet, vad innebär det egentligen? Jag är som ett blankt blad. Jag vet nästan inget längre. Jag kommer inte ihåg något just nu. I annonsen för ett jobb som skulle passa mig stod att man skulle helst vara pedagog OCH skribent! Jösses, man ska ju verkligen vara allt, det räcker inte med att faktiskt kunna mycket - man ska kunna massor - massor - massor. Precis som det ekar i mitt huvud hela tiden. Nischa sig... bläääää... skribent ja, visst. Projektledare ja visst. Orka?

Dagen idag har varit mycket kämpig. Tog en lång promenad och gick till en tall som en vän visade mig igår, en tall som hon brukade gå till när hon var ledsen och behövde styrka. Jag gick till tallen, men ledsenheten och ångesten ville inte släppa. Den ville inte. Den höll i sig länge, tills jag fick massor av kramar av Lisa och sedan tog två sobril. I morgon måste jag prata med läkaren igen. Jag är rädd att inte kunna klara och ta hand om mig själv. Jag vill ta ansvar för mitt liv men är mycket rädd att fastna i detta mörker.

1 kommentar:

  1. Undrar om det är du som känner att du vill starta något nytt, ge dig ut på tuffa arbetsmarknaden, eller om det är någon utomstående som tror att det skulle vara det bästa för dig, som inte själv har erfarenhet av att bota ångest med jobbsökande, men tror det är det bästa. När man är skör är det sällan ett bra tillfälle att ge sig i kast med att synas i sömmarna, konkurrera och och övertyga andra om sin kompetens, hur ska man orka det?

    Sedan till det här med platsannonser. Som de är utformade idag tror jag oerhört många känner sig helt otillräckliga. Det räcker inte med att man är riktigt duktig på någonting, man ska vara superduktig på massa annat också, vara något slags övermänniska, superarbetsmaskin. Jag kommer att skriva mer om det här med kraven på dagens arbetsmarknad på min blogg snart.

    Sorgsenheten du skriver om, försök se den, försök förstå vad det är du behöver uttrycka, skriv ner vad du är ledsen över helt ocensurerat, som med ett barns röst, utan att blanda in klokheter eller annat som är intellektets röst, inte hjärtats, som du har ont i just nu när du är ledsen. I sorg ingår alla slags känslor, både negativa, positiva, allt man önskar hade blivit annorlunda, allt man saknar. Sorg kan man känna för många saker, inte bara av att förlora någon, det kan vara att mista ett jobb, att bara gå igenom en förändring av något slag där man tar adjö av något gammalt och börjar något nytt. När sorg inte kan uttryckas kan man hamna i depression. Hoppas jag inte skriver för mycket eller har missuppfattat din situation, men jag blir så engagerad i vad du skriver, det berör mig så, din sorgsenhet och ångest.

    SvaraRadera