Visar inlägg med etikett kognitiv beteendeterapi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kognitiv beteendeterapi. Visa alla inlägg

Dag 6 - kortis

Trött idag. Sov mycket dåligt natten till idag och jag tror att genom att jag slutat med prasterone så får jag en skönare nattsömn faktiskt, därför tror jag att denna natten kommer erbjuda en skön sömn. Äntligen.

Idag har det snurrat lite i huvudet. Tankar som brukar komma när jag går in i vecka två. Jag börjar leta tecken. Ofrivilligt och frivilligt. Får tvinga mig lite att inte gå in i det för mycket. Det är så förstår ni, att förut när jag ruvat så har jag känt olika saker i kroppen. Denna gången känner jag inget! Känns inget. Det är så det kan vara med. Det är det som är grejen. Undrar hur många det är som känner sig gravid redan dag sex efter ET? Det är nog inte många!

Så Stopp! Lägg ned i en liten ask. Stopp! Lägg undan tankarna bara. De leder ändå ingen vart!

Det ska bli skönt att sova nu. Jag vill säga det att senaste dagarna har jag fått sån fin kritik för mitt skrivande. Flera har hört av sig på olika sätt och sagt att de tycker om att läsa det jag skriver! Vad oerhört glädjande och hoppingivande. Tack!!

Dag 3 - snart gäller det verkligen

Idag, imorgon och de närmaste dagarna kommer Gilda Guldblomman fästa i livmodern, hon kommer implantera sig. Det tänker jag att hon gör! Hon är just nu på väg :-) Eller hur!

Har känt igår och idag att jag är väldigt mån nu om att få göra saker som är bra och ha positiva människor runt mig. Jag behöver verkligen sätta mig själv i första rummet, det är svårt!
Det är svårt att säga ifrån till situationer som jag inte räknat med och där jag blir indragen i sociala sammanhang där jag inte vill vara. Jag behöver verkligen total egoistisk uppmärksamhet med bara ljus och glädje till mig och embryot. Saker som jag kan påverka ska jag försöka påverka så gott jag kan och det jag inte kan påverka ska jag försöka använda föregående inläggs devis. Lilla H:s devis att jag ska försöka välja hur jag reagerar inför det som sker. Men oj oj oj, vad det är svårt.

Igår kväll blev jag verkligen oroad i kroppen över situationer jag förmodligen kunde styra över och att faktiskt göra något åt och jag vill inte bli en sån som bara går med på det som händer men om det händer så gäller det ju att inte ta in det för hårt i sig själv och det gjorde jag igår. Jag är så sensibel nu att det gäller att inte blanda sig i någon eller något. Jag behöver få vara i fred helt enkelt, eller snarare om jag har kontakt så ska det bara vara av kärlek, glädje och gemenskap!

Imorgon ska jag till en psykolog som jag hoppas kan få en bra dialog med i min längtan att fokusera mer på det som är jag och det jag vill och bli mer likt en gås, låta störande element rinna av mig.