En mycket speciell inbjudan

Det verkar ändå som om jag kan ta den första sprutan ikväll eller möjligtvis i morgon kväll. Jag får besked om det under dagen. Efter den avstannade blödningen så testade vi lite äggstocks- och livmodermassage samt ett koncentrerat tryckande på olika berörda zonterapi punkter på fötterna.

Mina förhoppningar är dock inlindade i is. Det är inte så konstigt. Acceptans och validering. Det är som det är och det är inte så konstigt. Jag befinner mig i en ständig kris - det är verkligen så och därför är det inte så konstigt att jag då och då faller, snubblar, inte tror jag kan ta mig upp men sedan gör det i alla fall. Tack vare acceptans, validering och en stor portion kärlek från Krister och fantastiska vänner så reser jag mig upp ändå. En Krister som verkar mer och mer utsliten efter alla turer i denna bebiskarusell. Vi lärde oss en läxa igår.  

Lärdomen lyder:
Försök inte göra kreativa saker tillsammans när hjärnan är slut för dagen! Det slutar i missförstånd och besvikelse. Försök inte heller göra projekt med en kvinna vars mens borde kommit men stannat av på ett mystiskt sätt och som har en pyrande vulkan inombords.

Nu är en ny dag och jag fick ändå lite luft under vingarna nyss och blev kreativ. Vi håller nämligen på att slipa på en inbjudan. En mycket speciell inbjudan...

En dramatisk himmel igår över snödränkt landskap.

Bakslag nr 2

Vem har sagt att det ska vara lätt? Det är ett bakslag här igen, då det var falskt alarm. Jag kan sätta hundra tusen på att cystorna sitter kvar då mensen som skulle komma har kommit av sig.

Ringa till kliniken i morgon. Förmodligen vill de att jag ska komma dit och göra undersökning. Jag jobbar i morgon kväll, mina ben känns som de inte riktigt bär mig... Just nu gick hoppet och drog över sig något svart täcke igen.

Just nu känns det så här. Förhoppningsvis lite nya känslor och tankar i morgon.

Avdrama

Det går alltid att se saker på två sätt eller flera. Det går att se julen som en stor högtid med djupa traditioner och med föreställningen om att allt ska vara underbart och fantastiskt. Det går också att se julen som en dag som all andra med ett försök att dra ned på förväntningarna. Sen jag träffat Krister så har jag precis som jag skrev om midsommarafton dragit ned på mina förväntningar kring högtidsdagar.

Jag har gjort ett avdrama av det hela. Ett nytt ord, men jag tycker det är bra. Man kan göra ett avdrama av julen.

Visst kan det finnas fallgropar även denna jul för att inte lyckas med avdramat. Men jag vet vilka de är och ibland tillåter jag mig att falla ned i dem. Jag kan välja att gå in i känslan av smärta att Tusse inte är här hos oss i jul. Det gör verkligen ont när jag tänker och känner in den stora saknaden. Men jag kan också välja att inte gå in i smärtan så djupt, utan titta på den lite från håll och konstatera, "där är den; smärtan som gör ont i mig. Jag vet den finns där. Den är där".