Lycka över ett fint sovrum

Äntligen är vårt sovrum färdigrustat. Tyvärr hittade jag ingen riktigt bra förebild men de här nere får duga. Ni får säkert en uppfattning om hur det såg ut innan på den översta bilden. Allt har bytts ut, golv, tak och väggarna har målats. Klädskåp har satts in istället för risiga öppna garderober som bara var ett provisorium och sängen har fått gavlar som den inte hade tidigare. Det är så fantastiskt att gå in där och se allt vackert och den ordning som nu blivit där!

När Flingan är född ska vi sätta ihop spjälsängen som ska stå bredvid min sovsida. Vi vill vänta med att sätta ihop den, det var så smärtsamt förra gången med vår finbäddade säng som stod och väntade på Tusse med alla gosedjur och sen minns jag hur jag efter vi kommit hem utan Tusse stod på huvudet ner i spjälsängen och grät.

Min förkylning och hostan har nästan helt gett med sig. Förmodligen hjälper mina vitaminpulver mig fint att hålla uppe mitt motstånd och gör att jag får en frisk kropp trots att graviditeten kräver sitt hela tiden, förstås. Känns bra. Ska försöka komma iväg till sista vattengympapasset ikväll.

Flingan rör sig mycket för det mesta, ska jag säga. Det är inte mycket logik och dygnsrytm som kan göra mig lugn direkt då hon ena natten kan röra sig intensivt för att den andra natten inte röra sig alls (eller åtminstone så känner inte jag det i alla fall). Då rör hon sig mycket på dagen istället. Det är det jag menar, det hade varit störtomöjligt att varje dag tre gånger räkna fosterrörelser på vår lillFlinga. Det man måste göra är att när bebisen är vaken räkna rörelser och känna in kvaliteten på dem. Det är verkligen en konst att vara gravid och ha koll på hur barnet mår i magen.

I morgon ska vi till förlossningen igen för Ultraljud och samtal om den stundande förlossningen och igångsättningen.

Och K, du som nyligen fått ditt lilla barn (som även förlorat ett barn) jag har inte ännu hört av mig till dig, hoppas du läser detta, då jag är så glad för din skull att du nu har ditt barn hos dig! Stor Grattiskram!!


6 kommentarer:

  1. Så fint det blev! Och så skönt att se ett inlägg och höra att ni mår bra. Inte långt kvar nu Anne... Jag tänker så på dig! Kram från Lillstint

    SvaraRadera
  2. Åh vad glad jag blir av att höra av dig! När är det dags för igångsättning för dig? Jag börjar känna mig rätt klar med den här gravidprylen nu.. Tufft faktiskt, särskilt nätterna och mina krämpor vid sidan om hjälper knappast (tokallergisk, pollenastma etc) men Pyret verkar må bra och det är förstås huvudsaken!

    Vad fint sovrummet blev!
    Kram

    SvaraRadera
  3. Såå fint ert sovrum blev! Också skönt att du har blivit bättre i din hosta. Hoppas nu att dagarna mot målet blir lite lugna för dig så du kan samla kraft! När sätts du igång? Kram till er båda! Eva

    SvaraRadera
  4. Så fint! Ser fram emot att se det fyllas med gosedjur, lego och allehanda saker dragna ur kökslådor och garderober!

    SvaraRadera
  5. Hamnade hos dig sv. en slump i ett flera år gammalt inlägg, fick en inte bild att nu har denna fina kvinna fått ett barn. Klickade fram i bloggen och mycket riktigt så har du ett barn att välkomna även om det ännu inte är i din famn. Jag förlorade en ängel men har en nyammad prins vid mitt bröst. Det är dubbelt läskigt men fantastiskt att få njuta av en liten. Snart är det din tur. Önskar dig all lycka och försök att njuta mellan orosmolnen

    SvaraRadera
  6. Hej Anne!
    Tack!
    Det är verkligen underbart att ha honom här. För mig var det som att kliva ur ett fängelse av först sorg och sedan oron vid graviditeten. Sorgen över ängladottern finns ju kvar lika stark. Men nu får den dela plats med lycka och liv. Hoppas dina sista veckor går snabbt, snart är du också här..
    Och om Flingan är alls som Lillebror är det ingen brådska med spjälsängen. Fyra veckor idag och han vägrar fortfarande sova nån annanstans nattetid än i direkt anslutning till mitt bröst:-) Lite jobbigt i början pga min rädsla för PSD, men nu har jag fått ge mig för hans obändiga vilja och kör samsovning. Han är så levande och självklar nu, att jag inte tyngs av alls samma oro längre.
    Fin bild på din mage där i nästa inlägg. Ångrar att jag inte tog nån sådan fin proffsbild.
    Stor kram! K

    SvaraRadera