Nej, livet är inte rättvist. Det är inte det. Ja men... jag gjorde ju faktiskt det för dig och ändå säger du att jag bara förstört. Att allt som är mitt bara förpestar din tillvaro. Jag har legat på botten och kravlat. Såg du inte det jag gjorde för dig. Ser du inte det? Nej. Du ser inte det nu. Livet är inte rättvist.
Nu återstår bara Tolle. Eckhart Tolle: " Vad nuet än innehåller, acceptera det som om du hade valt det".
I bakgrunden sjunger Svante Thuresson på repeat: "Ser du inte det? Ser du inte hur mycket vi är? Ser du inte det? I Facit står våra namn, i facit står de bredvid varandra - ser du inte det, ser du inte det?"
Du ser inte det. Jag har själv valt det.
Jag tror acceptans först kan komma när man sörjt det som inte blev, det som smärtar. Sedan tycker jag det där med fria val är fel, visst har vi några val om vi har tur, men att vi skulle välja att bli besvikna på en kärleksrelation som kanske tar abrupt slut, ett jobb vi förlorar, ett barn som aldrig föd etc. Det liknar mest den borgerliga politiken att den som sitter i rännstenen vill sitta i rännstenen. Det är bra om man kan våga känna sina känslor, om man kan uttrycka dem, visdomsorden, de är det bäst man spar till man har hunnit uttrycka hjärtats röst. Kram till dig Anne!
SvaraRaderaHejsan
SvaraRaderaVet inte hur jag hamande här men jag föll för din beskrvning om dig själv i bloggen och hur du formulerar dig i dina inlägg. Du skriver naket och utlämnande om dig själv och det vi kallar LIV. Substans och närvaro
Återkommer gärna hir
Ha en fin dag
Emma