EC

Jag läste på lite om EC = elimination communication. En metod som finns etablerad även här i Sverige. Förstod sen att vi inte ska göra så stor grej av pottresultaten. Alltså inte applådera tex. Inte göra vågen heller. Eller dansa kring och ropa hurra. Det är nämligen världens naturligaste grej att gå på pottan och det ska inte förstoras upp på nåt sätt. Det har emellertid vår dotter fattat själv och gör nu sina behov utan att applådera efteråt. Vi ler lite och säger nåt i stil med. Det var ju fint att det kom i pottan och inte i blöjan :-) inuti oss svämmar stoltheten över!

Hon, vår älskade dotter har tagit plats i mitten av vår 160 säng med kaninen lojt liggandes bredvid. Det var nog jag som stoppade ned den. Hon är inte så fäst vid nåt särskilt gosedjur än. 

Hon har aningen lite feber och är snuvig. Efter besöket på öppna förskolan i tisdags (vi har inte varit där på tre mån nästan) så var smittan på plats direkt. 

Jag har svårt att varva ned. Många tankar om mycket. Kvinnor, hormoner, läkare som saknas när de behövs, någon att vända sig till med hormonella problem - kort sagt: en kvinna borde få ha rätt att inte må som en galenpanna, ansatt av fluktuerande hormonella störningar tillika med symtom som oroar! 

Klara ligger på en kudde så att huvudet ska komma upp ordentligt. Hon snörvlar och vänder sig om i sömnen. Mannen jobbar på krogen. Ska åka hem i snötung natt. Jag ska sova. Jag ska.