Nio månader sedan jag skrev något här sist. Skulle så gärna vilja lägga ut gravidjympadansfilmen jag gjort men tror den är för stor för att publiceras och dessvärre går det nog inte heller på grund av upphovsrättsliga skäl. Vi ska istället göra en egen danslåt att lägga till så kommer ni sedan kunna se filmen!
Jag är alltså gravid och inte så lite gravid heller. Befinner mig nu i vecka 31 och barnet skulle faktiskt kunna födas om ca sex veckor men troligtvis dröjer det väl i nio veckor till ungefär.
När jag var 24 år fick jag reda på att jag hade den gynekologiska sjukdomen Endometrios. Det är en sjukdom som 1 av 10 kvinnor har. Länken jag bifogar tillhör en annan bloggare som jag tycker skriver informativt:
http://www.morticia.se/endointro.shtml
Många har sjukdomen utan att veta om det men många lider svårt av att ha endometrios, som är en autoimmun sjukdom utan känd orsak. För de flesta yttrar det sig så att man får svår smärta vid menstruation. Livmoderslemhinnan (endometriet) som ska komma ut vid mensen går istället bakåt i bukhålan och kan sätta sig på äggstockar och äggledare. Det har det gjort på mig. Stora klumpar av levrat blod satte sig på min högra äggstock och högra äggledare så när jag var 32 år så opererade de bort höger äggstock och äggledare på mig. I samma veva sa de att den vänstra äggstocken såg fin ut men att äggledaren på vänster sida var totalt igentäppt och skrumpen. Det innebar enligt läkarna, att jag inte kunde bli gravid på naturlig väg, eftersom fimbrietratten som ska fånga upp ägget vid ägglossning också var säckig som en gammal trött vissen blomma:
http://www.uterustransplantation.se/patient/befruktning
Men ack vad fel de hade!! I augusti 2010 blev jag gravid på ett mycket naturligt och underbart sätt :-)
Efter denna mirakulösa händelse så har jag insett att inget är omöjligt. Visserligen tror jag att en hel del faktorer spelade in. Jag hade ändrat min kost och ätit olika organstärkande mediciner under hösten 2009 och våren 2010 och jag hade börjat motionera. Att jag sedan tillika var (och är) våldsamt kär gjorde nog detta mirakel ännu mer möjligt.
Jag kommer nu fortsätta skriva här på min blogg om mina tankar kring graviditeten som varit och är och om att föda barn - därför att detta intresserar mig rent subjektivt men även intressant ifrån ett större perspektiv. Möjligt är att jag kanske börjar läsa till barnmorska till hösten 2011. Även andra funderingar kommer få plats.
