Sorgliga och malande tankar

Vissa saker är bara för sorgliga. Det går inte att ta in. Det faktum att en kvinna i min ålder med en underbar tvåårig son fått obotlig cancer och förmodligen hade det gått att göra nåt åt det om läkarna gjort mer undersökningar i tid! 

Det är så sorgligt, förbannat grämande jävla tragiskt så jag kan inte sova.  

8 kommentarer:

  1. Det är som du skriver, så fruktansvärt tragiskt och enormt sorgligt!!!! Hon är jättemycket i mina tankar med, jag får världens ångest bara av att jag tänker på vad hon och hennes familj går igenom nu. Det är så läskigt att man inte kan lita på att sjukvården upptäcker fel i god tid och gör allt för att kunna undvika obotliga sjukdomar. Man önskar man skulle kunna trolla och göra henne frisk igen.

    SvaraRadera
  2. :-( Lite i samma situation, med en nära vän, bara 4 år äldre än mig, mamma till sönernas kompis (5½ år) som har fått återfall i bröstcancer, med metastaser i hjärnan och lungorna... Hur hennes kropp helt plötsligt beter sig konstigt och hon på bara några veckor har gått från pigg till enormt trött, domningar, andnöd, värk... Får strålning nu, sedan cytostatika. Ber för ett mirakel...
    Kramisar!

    SvaraRadera
  3. Det är hemskt, man kan knappt fatta att sådant händer även fast man vet.. Att kanske behöva lämna sitt lilla barn när det är för litet för att förstå, jag får ångest bara jag tänker på det.. :( Har också en tvååring och tänker ofta på henne..

    SvaraRadera
  4. Usch ja.. jag vet knappt vart jag ska ta vägen. Blir helt utom mig av tanken på hennes/deras situation. Och barnet. Och mammahjärtat. Och pappan som måste leva vidare för barnets skull. Ja.. alltså. Så jäkla grymt och bottenlöst sorgligt.

    SvaraRadera
  5. Verkligen fruktansvärt. Och otäckt, för hur snabbt kan det gå. En vidrig sjukdom, helt meningslös. Runt om i landet är vi många som firar en otroligt älskad liten två-åring imorgon. Jenny firar också. Bara inte här.

    SvaraRadera
  6. Hej, jag har hittat hit eftersom jag tänker så mycket på hur det har gått för "Jeanequidote". Vi följdes åt på ivf resan, bara genom hennes bloggande och på familjeliv. Jag tänker att det är henne ni skriver om här i kommentarsfältet?
    Baby Lei

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Baby Lei!
      Det är henne vi talar om. Helt riktigt och dessvärre dog Hon i juli 2015. Jag tänker på henne och hennes familj väldigt ofta. ❤️

      Radera
    2. Så fruktansvärt. Det här var hemskt att höra. Jag anade att det inte gått bra när bloggarna släcktes ner. Hon berörde mig enormt fastän jag inte kände henne i det verkliga livet.
      Tack för att du svarade.
      Baby Lei

      Radera